Insekter har beskrivits som en ny proteinkälla som kan rädda klimatet och människor undan svält. I andra länder är det redan idag ett livsmedel. Det kan också vara ett djurfoder i lantbruket.

I en svensk-kambodjansk studie har forskare från Sveriges lantbruksuniversitet därför studerat hur unga grisar växer på en diet bestående av majsmjöl, riskli och antingen syrsmjöl eller fiskmjöl. Det kan ge ledtrådar till hur människor kan smälta insektsmat.

Toppenföda för grisar

Resultatet: mjöl på syrsor är toppenföda för grisar. De växte bra och smälte födan bättre än fiskmjölet. De visade också tecken på att kunna använda mer av det smälta proteinet för att växa.

Forskarnas slutsats är att även människor borde kunna äta syrsor eftersom vi är genetiskt lika grisarna. Men forskarna antog att EU:s livsmedelsregler för människor kommer att ställa krav på att syrsorna skalas innan konsumtion. Vingar och ben måste alltså tas bort. Det finns nämligen rapporter om att det kan orsaka förstoppning att äta de förmodat svårsmälta delarna.

Näring även i benen

Därför serverades grisarna foder gjort på hela syrsor. Det visade sig också fungera utmärkt. Mjölet utan ben fungerade inte bättre än det med ben och en slutsats är därför att man inte skall skala bort benen från syrsorna för då ”kastar man bort” bra näring, skriver forskarna i ett pressmeddelande från SLU.

Studien drar slutsatsen att syrsor kan vara ett bra fodermedel till grisar och troligtvis därför också ett bra livsmedel för människa.

Studien är utförd av Phalla Miech, doktorand vid SLU, samt SLU-professorerna Anna Jansson, Åsa Berggren och Jan Erik Lindberg. Projektet är finansierat av SIDA.