I juni begärde Arjeplogs sameförening om repatriering av ett skelett vid universitetsmuseet Gustavianum. Enligt Uppsala universitet tillhör skelettet en person som avtjänade ett livstidstraff på Långholmens centralfängelse, och som var kyrkskriven i Arjeplogs församling.

Sametinget, Arjeplogs församling, biskopen i Luleå stift och Amnesty Sápmi har alla visat sitt stöd för återlämnandet av kvarlevorna.

”Ett steg i rätt riktning”

– Det här är mycket bra och ett steg i rätt riktning att samiska samhället nu får möjlighet att begrava kvarlevor från sina anfäder, säger Erik Törnlund, gruppsekreterare i Amnesty Sápmi.

Han menar att repatriering av samiska kvarlevor handlar om grundläggande etik och moral.

– De här kvarlevorna har inte hamnat i magasin på museum av en slump. De har hamnat där inte minst genom gravplundring. Att man får tillbaka kvarlevor till Sápmi är en viktig delseger när det gäller att ta hänsyn till etik, moral, urfolksrätt och mänskliga rättigheter, säger han.

”Inte resurser att vara uppsökande”

Museichefen Mikael Ahlund vid Gustavianum betonar att den omfattande samlingen skelett ej har visats upp som museiföremål.

– Vi ser till att de förvaras på rätt sätt och arbetar proaktivt med repatriering i den bemärkelse att vi har dialog med Sametinget i Sverige och Norge. Vi har inte resurser att vara uppsökande och hitta mottagare till kvarlevorna, men så fort vi får en begäran behandlar vi den skyndsamt.

Det är nu upp till regeringen att ta beslut.

– Vi utgår utifrån att regeringen kommer att ta ett positivt beslut i den här frågan, säger Erik Törnlund.

Samiska föreningen i Uppsala har tidigare krävt att samtliga samiska kvarlevor återlämnas: