Stig-Björn Ljunggren, S-märkt statsvetare. Foto: Erik Engelro/SVT

”Valstugorna – en tradition som inte påverkar valet”

Publicerad

Nu har valstugorna börjat dyka upp i Uppsala. En plats för politikerna att svara på väljarnas frågor och för att berätta om sina egna planer och tankar. Men stugorna påverkar inte själva valutgången menar den S-märkta statsvetaren Stig-Björn Ljunggren.

Valstugorna började dyka upp vid slutet av 60-talet. En mötesplats där väljarna och politikerna kunde diskutera politiska frågor. Cirka 50 år senare, 2018, fortsätter valstugorna att ställas fram inför valet.

– Det är en tradition som man fortsätter med, men det påverkar inte själva valet, säger den S-märkta statsvetaren Stig-Björn Ljunggren.

”En plats som man skickar skolelever till”

Stig-Björn Ljunggren menar att valstugorna snarare har blivit en plats som många skolelever åker till för att ställa frågor och lära sig om politik. Därmed minskar tiden för att prata med väljarna.

Varför fortsätter man med valstugorna om de inte påverkar valet?

– Jag tror att frånvaron skulle påverka mer än närvaron. Det innebär att om ett parti skulle säga ”Nej, vi ska inte ha någon valstuga i år”, så skulle partiets väljare ifrågasätta det hela och därmed påverka partiet negativt, säger Ljunggren.

En aspekt som är positiv för partierna är dialogen med väljarna. De kan genom valstugan få höra vilka frågor som är viktiga för väljarna och ta med sig det inför valet.

– Men det gynnar egentligen bara partierna och inte väljarna.

Valstugorna som påverkade valet

Det finns dock ett val där Stig-Björn Ljunggren anser att valstugorna kan ha påverkat valet.

– Inför valet 2002 när Uppdrag granskning gjorde sitt reportage om valstugorna så kan det ha påverkat valet. Men det handlar ju mer om personerna i valstugorna och inte själva valstugorna, säger han.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer