Konflikten inom räddningstjänsten i Torsby har varit en långdragen historia. Tidigare har man protesterat mot besparingsåtgärder vilket politikerna tillslut backade för. Senare ville brandmännen sparka sin chef Pär Maltesson, men i det fallet har poltikerna valt att inte följa kraven. Genusforskaren Ulrika Jansson har på uppdrag av MSB forskat på styrning och ledning inom branschen och menar att det är en mansdominerad arbetsplats som ofta får sin vilja igenom.

Protesterna på Torsby brandstation är inte unika. Enligt forskaren Ulrika Jansson är det inte ovanligt att brandmän protesterar när deras arbetsvillkor förändras. Det som är unikt i för just räddningstjänsten är att man ofta struntar i de regler och riktlinjer räddningschefen fått i uppdrag av politkerna. Istället försöker man att protestera eller i vissa fall sparka sin chef.

– Det är en väldigt traditionsenlig bransch med fokus på den uttryckande verksamheten. När det kommer in en chef som vill jobba bredare och förebyggande så blir det ofta protester från brandmännen. Det här leder till att cheferna inte längre vågar följa de riktlinjer de fått från politikerna eftersom de vet att de får skit. Och det visar forskningen tydligt.

Hjältestatus

Enligt Ulrika Jansson har mönstret pågått i flera år. Politikerna viker sig ofta eftersom brandmännen ofta får med sig allmänheten i protesterna. 

– Det konstiga är att man struntar i fackliga representanter, chefer och går direkt på politker. Det blir en het politisk fråga. De är unikt. Ingen annan kommunal verksamhet skulle protestera på det här sättet. Har du någonsin sett undersköterskor göra så här?

Vad beror det ändå kan det?

– Det beror på att de har haft en form av hjältestatus i samhället. Att yrket värderas högre än exempelvis vården som är kvinnodominerad.

Ulrika Jansson menar att det inte bara är politiker som glömmer att vara kritiska. Även medierna glömmer att ifrågasätta räddningstjänstens protester till skillnad från branscher som exempelvis polismyndigheten eller sjukvården som ofta får kritik.

Räddningstjänsten blir för dyr

Ett till problem som Ulrika Jansson ser är att räddningstjänsten kostar väldigt mycket pengar och att det blir ohållbart för kommunerna på längre sikt.

– Det kan dröja veckor eller månader innan en brandman rycker ut. Under den tiden tränar de, äter mat och vilar. Då bör man jobba med förebyggande arbete vilket politikerna och cheferna ofta vill. Ingen annan arbetsplats har såna här förmåner. Vi kan återigen dra paraleller till vården där man knappt hinner äta sin lunch.

Många brandstationer har försökt införa förebyggande arbete i Sverige. En del har lyckats på grund av att cheferna haft stark politisk uppbackning menar Ulrika Jansson. Andra som försökt att exempelvis införa ett dagpass, där man ska åka ut och jobba förebyggande, har fått motta en hel del protester.

– Den bästa olyckan är den som aldrig sker. Ändå protesterar många brandmän mot att behöva jobba ett dagpass i veckan. Det handlar om föreställningen om yrket och att man inte tål förändringar när det gäller breddning av arbetsysslor.