För 100-150 år sedan odlades många fler olika sorters växter i Sverige än idag. Med effektivisering och stordrift valdes bland annat gråärtan bort till fördel för andra växter.

Men nu har intresset för alternativa baljväxter har tagit fart igen. Inte minst som vegetabilisk proteinkälla, eftersom gråärtan har hög proteinhalt och dessutom är rik på mineraler och B-vitamin.

För den som vill laga mat med gråärter finns mestadels gamla recept att inspireras av. Bland annat gjorde man förr mos av gråärtor blandat med potatis och serverades med stekt fläsk. Pannkakor, rårakor, gröt och välling var andra användningsområden. Nu används gråärtan framförallt som ett alternativ till kikärtor, i färsk baljväxtfärs och fryst falafel av svenska ärtor.

Misslyckad odling av linser och quinoa

Lasse Tjus har de senaste åren odlat gråärtor på några hektar vid Frykeruds prästgård utanför Kil. Han har också prövat att odla röda och gröna linser samt quinoa.

– Quinoan gick inte alls i år. Först var det för torrt, sedan var det för blött. Men gråärtan har gått som väntat, säger han.

Han odlar även bovete och så kallade kulturspannmål, alltså äldre sorter som kommit tillbaka, som Ölandsvete och Dalavete.

– Det ger onekligen spänning i odlandet att testa de här lite udda sorterna, säger Lasse Tjus som tycker det är kul att prova sig fram och exprimentera med det som är lite annorlunda.