Stäng

Värmland

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Jan Bengtsson i Älvsbacka har anlagt en våtmark, närmare bestämt en damm, på sin gård. I klippet berättar han om hur det blev. Foto: SVT

Jan i Älvsbacka anlade en damm för den biologiska mångfalden

Uppdaterad
Publicerad

Jan Bengtsson bor med sin fru Gittan på en sjönära gård i Älvsbacka, norr om Molkom i Värmland. På deras tomt ligger numera en damm som de har utsikt över från köksfönstret.

– Det ger så mycket när vi sitter ute.

Utgångsläget var en granplantering på före detta åkermark med ett dike intill, som Gittan och Jan hade betesdjur på. Men på eget initiativ täppte Jan Bengtsson igen diket med lera år 2002, för att få till en våtmark istället. Den växte efter hand igen med kaveldun och 2019 gjorde paret med stöd från länsstyrelsen en restaurering av våtmarken.

Vattenrening och biologisk mångfald

Jan Bengtsson är pensionär sedan några år tillbaka men jobbade tidigare med naturvårdsfrågor på Skogsstyrelsen. Han berättar att den främsta anledningen till att han ville ha en våtmark på sin mark var att få till en näringsfälla för kväve och fosfor, så att de ämnena inte skulle rinna rakt ut i sjön Östra Örten som är belägen ett stenkast bort.

– Men också för den biologiska mångfaldens skull, säger han.

Hur blev det då? Hör Jan berätta i klippet ovan.

Återvätning av torvmark

Att återväta torvmark är en kostnadseffektiv metod för att minska Sveriges utsläpp av växthusgaser.

Fram till 2045 kan upp till 110 000 hektar återvätas i Sverige. Av det är 100 000 hektar skogsmark och 10 000 hektar jordbruksmark. Det skulle minska Sveriges utsläpp av koldioxidekvivalenter med 1 miljon ton.

Sveriges totala utsläpp av växthusgaser uppgick under 2021 till 48 miljoner ton koldioxidekvivalenter.

Kostnaden för den här åtgärden varierar mellan 200 och 400 kronor per ton koldioxidekvivalent.

Källa: SOU 2020:4 Vägen till en klimatpositiv framtid samt Naturvårdsverket

Torv och koldioxidutsläpp

  • Torv är växtdelar som legat i kärr och våtmarker under tusentals år och består till ungefär hälften av kol.
  • I utdikade, torrlagda, våtmarker kommer syre åt den kolrika torven som då börjar släppa ut koldioxid. I dag står utdikade våtmarker för 20 procent av Sveriges koldioxidutsläpp. Mest används markerna för åker- och skogsbruk. Endast en liten del av arealen används i dag för torvbrytning.
  • Torv har länge använts som bränsle i fjärrvärmeverk. När torv eldas släpper den ut mer koldioxid per utvunnen kilowattimme än både olja och stenkol.
  • Utsläppen från så kallad odlingstorv, blomjord som består av torv, tar längre tid – men efter tio år har all koldioxid från torven läckt ut i atmosfären.  
  • Att återställa utdikade våtmarker, genom att gräva igen diken så att markerna blir vattenfyllda, skulle bromsa utsläppen. FN:s klimatpanel har slagit fast att det är en av de snabbaste klimatåtgärder som går att göra.

Relaterat

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.