Paulina Enoksson på Skogsstyrelsen i Härnösand bedriver uppsökande verksamhet och letar efter möjliga våtmarksprojekt i skog och mark.
– Vi kan stoppa de här utsläppen direkt, säger Paulina Enoksson.
Och enligt experterna är det ingen stor eller kostsam åtgärd som behövs.
– Det finns en stor möjlighet att göra en jättestor klimatnytta om man äger en dikad näringsrik torvmark, konstaterar Paulina Enoksson.
Intresset ökar i södra Sverige
Nyligen presenterade regeringen återställning av torvmark till våtmarker som en av sina viktigaste klimatåtgärder på kort sikt. Satsningen innebar att anslaget permanentas på 200 miljoner per år i budgeten. Samtidigt var intresset från markägarna litet. Under 2021 användes bara 123 av de 295 miljoner kronor som då fanns för restaurering.
Risk för värdeminskning och administration skrämmer markägare och hittills har få varit intresserade. Men Paulina Enoksson tycker sig trots allt se en förändring.
– Det kommer in intresseanmälningar från markägare, framförallt i södra Sverige, berättar hon.
Stora markytor kan återställas
Torrläggningen av torvrika våtmarker genom utdikning pågick ända fram till 90-talet för att skapa mer produktiv skogs- och jordbruksmark. I dag finns 100 000 hektar skogsmark som går att återställa, vilket motsvarar lite drygt Ölands yta. Dessutom finns 10 000 hektar jordbruksmark där koldioxidutsläpp också kan stoppas.
Varför släpper torvmarkerna ut koldioxid? Och hur går det till att stoppa utsläppen? Svaren får du i klippet nedan:
