Västernorrland

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Birgitta Velander tvekade inte att restaurera våtmarksområdet hon äger – trots att det innebar en del problem. I klippet får du hänga med ut till våtmarken – och höra mer om vad projektet inneburit för Birgitta. Foto: SVT

Birgitta Velander stoppade koldioxidutsläpp från våtmark – fick bidrag

Uppdaterad
Publicerad

Birgitta Velander har restaurerat ett våtmarksområde som hon äger, bland annat för klimatets skull.  

– Jag tvekade inte, även om det var en del problem, säger hon.

Birgitta Velander ville hjälpa naturen och klimatet och ansökte om ekonomiskt bidrag för att återställa ett våtmarksområde som ligger på hennes mark söder om Sundsvall. Nu läcker området betydligt mindre koldioxid än tidigare enligt Skogsstyrelsen, som ser markägare som gör den här typen av åtgärder som klimathjältar.

Höjer grundvattnet

Markägare som har näringsrika torvmarker som är utdikade kan skriva avtal med Skogsstyrelsen om ekonomisk ersättning för så kallad återvätning. Det innebär att man höjer grundvattennivån så att torvmark blir blöt.

På bilden ser du arbetet med att plugga igen diken. Det gör att vatten inte leds bort. Foto: SVT

Diken pluggas igen

Marken ska bibehållas i samma skick permanent, oftast genom att diken pluggas igen så att vattnet inte leds bort. Syftet med åtgärderna är att minska utsläppen av växthusgaser som uppstår när torvrik mark torkar upp. Markägarna får också ersättning för minskat markvärde.

I klippet får du följa med Birgitta till våtmarksområdet söder om Sundsvall – och höra om projektet och vad det inneburit.

Återvätning av torvmark

Att återväta torvmark är en kostnadseffektiv metod för att minska Sveriges utsläpp av växthusgaser.

Fram till 2045 kan upp till 110 000 hektar återvätas i Sverige. Av det är 100 000 hektar skogsmark och 10 000 hektar jordbruksmark. Det skulle minska Sveriges utsläpp av koldioxidekvivalenter med 1 miljon ton.

Sveriges totala utsläpp av växthusgaser uppgick under 2021 till 48 miljoner ton koldioxidekvivalenter.

Kostnaden för den här åtgärden varierar mellan 200 och 400 kronor per ton koldioxidekvivalent.

Källa: SOU 2020:4 Vägen till en klimatpositiv framtid samt Naturvårdsverket

Relaterat

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.