Foto: Arkiv

Matfuskare kommer undan

Publicerad

Få anmälningar om matfusk leder till åtal eller böter.
Fängelsestraff för brott mot livsmedelslagen bör återinföras, anser Livsmedelsverket.

Den största köttskandalen någonsin i Sverige upptäcktes av företaget Svensk Cater i Karlstad för två år sedan. Tonvis med färgad fläskfilé hade importerats från Ungern via ett företag i Skåne. Händelsen polisanmäldes och tre ton kött beslagtogs och förstördes av Karlstads kommun. Tomas Narving, grossistchef på Svensk Cater beskrev i Värmlandsnytt saken som ett utstuderat fusk och rent bedrägeri. Enligt honom hade minst en halv miljon portioner av köttet serverats innan skandalen uppdagades. Den skånske importören fick böter på ca 200 000 kronor.

-Människors hälsa riskeras, säger statsinspektör Louise Nyholm.

Fläskfilé som färgats och sålts som oxfilé. Hästkött i nötfärslasagne och 19 ton falsk honung. Livsmedelsskandalerna har avlöst varandra de senaste åren. Få anmälningar från livsmedelsinspektörer runt om i landet leder dock till åtal eller böter. I Skåne når inte ens en tredjedel av alla anmälningar så långt, rapporterar SVT Sydnytt.

-Det är likadant över hela landet, säger Louise Nyholm, statsinspektör på Livsmedelsverket.

Låga straff

En åtalsanmälan måste göras om inte överträdelserna mot livsmedelslagen är ringa. Men uppgivenheten är stor bland landets kontrollanter, enligt Nyholm.

-Vi skickar in ärenden till åklagarmyndigheterna men väldigt många läggs ner eller så utdöms det väldigt, väldigt låga straff. Man känner att det inte är någon idé att åtalsanmäla om det ändå inte leder till något särskilt.

Fram till 2006 kunde brott mot livsmedelslagen ge upp till två års fängelse och Livsmedelsverket anser att fängelsestraff bör återinföras för att visa att samhället ser allvarligt på brottet. Verket har flera gånger tagit upp frågan med landsbygdsdepartementet utan att få gehör.

Tjänar på fusket

-Samhället talar ju om hur allvarligt man ser på olika typer av brott genom den straffskala man lägger på brottet, säger Nyholm.

Brottet kan som högst ge böter i dagsläget. Företaget som sålde tonvis av falsk oxfilé fick böta runt 200 000 kronor. I fallet med den falska honungen landade bötessumman på 15 000 kronor.

-De böterna är långt, långt under vad de rimligen kan ha tjänat på att begå brott. Vi kan inte dra andra slutsatser än att brottet inte är särskilt högt prioriterat, säger Louise Nyholm.

Fakta: Livsmedelskontroll

Visa

 * Livsmedelskontroller utförs av Livsmedelsverket, landets länsstyrelser och kommuner.

 * Butiker, restauranger och skolkök, exempelvis, kontrolleras av kommuner.

 * Enskilda jordbruk, uppfödare, fiskare och bärplockare kontrolleras av länsstyrelserna.

 * Livsmedelsverket är en central myndighet som leder och samordnar Sveriges livsmedelskontroll. Verket kontrollerar exempelvis äggpackerier, fiskanläggningar, större mejerier och slakterier.

 * Någon samlad statistik för antalet anmälningar och hur många av dem som leder åtal eller böter har inte myndigheten.

Källa: Livsmedelsverket (TT)

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Köttfusk

Mer i ämnet