Efter många kilometer längs en vindlande grusväg når man Merete Hendens lilla stuga, med skogen i ryggen och en tjärn nedanför verandan. Hit åker hon var och varannan helg i vanliga fall. Men under pandemin har hon bara kunnat korsa gränsen de få veckor den varit öppen.

– Just nu får jag vara här, men det är slitsamt att tänka på att gränsen kan vara stängd igen om två veckor.

Merete Henden har tänkt mycket på de nordiska ländernas olika sätt att hantera pandemin, och hon har svårt att förstå på vilket sätt hon utsätter sig för större smittorisk i stugan än hemma i Mysen, sju mil från Oslo.

– Det handlar inte om var vi är utan om hur vi uppför oss, om vi håller avstånd, tvättar händerna och stannar hemma när vi är sjuka. Jag tycker att det är fruktansvärt att vi ska ha en sån gräns mellan Norge och Sverige.

Merete Henden vill nu se gemensamma gränsregler i hela Norden, och att smittskyddsåtgärderna ska handla om de enskilda människorna och inte om landsgränser.

– Vi i Norden är och bör vara i  gemenskap med varandra. Det hänger ju inte i träden det där viruset.