Det finns gott om dem på förskolor runt om i landet. Plastprodukter som innehåller bland annat ftalater, mjukgörande ämnen som kan vara hormonstörande och orsaka en mängd sjukdomar.
Många kommuner har börjat arbetet med att plastbanta förskolorna, och Karlstads kommun är en av dem. Där har man slängt 40 kubikmeter plastleksaker och 19.000 plasttallrikar och plastgolv har bytts ut. Snart börjar arbetet med att rensa ut 3.000 madrasser och ersätta dem med nya. För en tid sedan kom en kraftig reaktion från Agnes Wold, professorn i klinisk bakteriologi som gärna slår hål på myter.
”Ett ohyggligt resursslöseri”
– Här förstör man leksaker och fungerande saker för miljontals kronor, och dessutom skrämmer man upp föräldrar och barn och påstår att de innehåller en massa gifter. Man har så kallade informatörer som är ute i kommunerna och talar om på väldigt bristfälligt vetenskapligt underlag att vanliga plaster i vardagen kan påverka barnens hormoner och sådant.
– Det är en otroligt kontroversiell teori som har diskuterats i tjugo år och som inte på något sätt är fastslagen.
– Det är ett ohyggligt resursslöseri. Ohyggligt, säger Agnes Wold.
Läs mer: Små risker med plasten
Niklas Wikström (L) är ordförande i Barn- och ungdomsnämnden i Karlstad, han var också delaktig i det politiska initiativet som kom 2013 att börja rensa bort plasten från förskolorna.
– Det är klart att det kostar pengar, men jag tror att det här är positivt, att vi får bort och har mindre kemikalier i barns nära vardag. Det är positivt och det står jag bakom, säger han.
– Vi kan inte riskera att vi upptäcker att det var riktigt skadligt om tio-femton år. Det är en försiktighetsprincip, vi tar bort det som det finns forskning på att det är dåligt.
Kritik mot studie vid Karlstad universitet
Agnes Wold riktar också kritik mot forskningen kring de hormonstörande ämnena, bland annat den så kallade Selmastudien vid Karlstads universitet. Där forskar man på hur ämnena påverkar barn genom att följa dem och deras mödrar från fosterstadiet fram tills skolåldern.
– Det som är obehagligt i det här ämnet är att de som forskare har gått förbi sin forskarroll. Jag vill inte peka ut någon särskild, men man ser att de som lade fram den här teorin lierade sig med naturskyddsföreningar och sådant och drev politiskt att det här är jättefarligt innan man har belägg för det, säger Agnes Wold.
Carl-Gustaf Bornehag är professor i folkhälsovetenskap vid Karlstads universitet och en av dem som arbetar med Selma-studien.
– Jag förstår inte riktigt uttalandet. Om det går ut på att vi har lierat oss med Naturskyddsföreningen så är det helt enkelt inte sant. Vi håller på med forskning, Naturskyddsföreningen håller på med helt andra saker. Att de sen använder vår forskning om man diskuterar de här frågorna är väl ganska rimligt?
”Ibland är kunskapen bristfällig”
Carl-Gustaf Bornehag berättar att forskningen har visat att det finns kemikalier i plaster som bedöms som skadliga. Han säger att man även har visat att de tas upp i kroppen, men hur stora effekter det får för människan finns det inte bevis för ännu.
– Ibland är vi ganska säkra på vilka risker vi hanterar, ibland är kunskapen bristfällig, säger han.
Forskningen inom Selmastudien pekar på att ju tidigare barn utsätts för hormonstörande ämnen, desto större kan effekterna bli. 2013 släppte Världshälsoorganisationen, WHO, och FN:s miljöprogram Unep en rapport om kopplingen mellan hormonstörande kemikalier och flera folksjukdomar, som cancer, fetma, dålig spermakvalitet och sköldkörtelproblem som kan leda till beteendestörningar.
När det gäller Agnes Wolds kritik att larmet om farliga ämnen i plast skrämmer upp folk i onödan, så menar Carl-Gustaf Bornehag att vi måste lära oss av historien.
– Man har agerat vid vissa tillfällen när man har förstått att det finns kemikalier som är farliga för människan. Då har det inte varit vägledande att vi kanske skrämmer folk, utan då har det varit vägledande att vi måste göra något åt den här problematiken, säger han.