Så utnyttjas de thailändska blåbärsplockarna

Uppdaterad
Publicerad

Sverige tar väldigt lätt på de thailändska bärplockarnas svåra situation, menar en thailändsk aktivist som går till attack mot Sverige och svenska myndigheter. SVT:s kan nu även visa hur plockarnas kontrakt i Sverige är värdelösa hemma i Thailand.

– Veckorna av slit i Sverige som fick min kropp att värka, gav mig inte ett öre i lön, säger en av de bärplockare vi möter i byn i provinsen Chaiyaphum.

Han vågar inte framträda med sitt riktiga namn, så vi kan kalla honom Prem. Precis som de andra plockare vi möter är han rädd för sin arbetsgivare M Phoenix Enterprise.

Bärplockare

Prem plockade bär i Hällnäs utanför Umeå, andra vi möter i byn plockade i Lesjöfors. Deras fall blev känt förra sommaren när några av dem valde att protestera utanför Kommunals kontor i Umeå när de inte fick ut sina löner.

Tvingades ge upp

Under protesten i Umeå fick de rådet att åka hem till Thailand för att slåss i thailändsk domstol. Väl hemma gick mellan 200 och 250 av plockarna samman och anmälde sin arbetsgivare för uteblivna löner. När vi möter dem berättar de för oss hur förödande kampen blev och hur de till slut tvingades ge upp, pressade och hotade att skriva under ett avtal där de lovade att dra tillbaka sina lönekrav, för all framtid.

Här ett utdrag ur det dokument varje enskild plockare tvingades skriva under:

”I de fall jag stämt företaget vill jag härmed dra tillbaka dessa stämningar, både de som berör civilrätt och brottmål, liksom andra klagomål. Jag ber också företaget dra tillbaka alla mål mot mig och ber även företaget om ursäkt för de problem jag orsakat företaget.”

– Både företaget, domstolen och till och med våra egna advokater, som vi fått oss tilldelade från det thailändska arbetsmarknadsdepartementet, pressade oss att skriva under, säger en plockare till oss.

Lånade pengar av arbetsgivaren

Plockarna berättar att skälet till att de till slut tvingades ge upp tar sin början med de stora lån de övertygades ta från sin arbetsgivare M Phoenix Enterprise innan de åkte till Sverige. Deras arbetsgivare krävde nämligen att plockarna själva skulle betala sina egna flygbiljetter, visum och registreringsavgifter.

Sammanlagt rörde det sig om summor som motsvarar en årslön hemma, för många av de fattiga bönderna. M Phoenix Enterprise ”erbjöd” sig därför att låna ut pengar till plockarna för dessa kostnader, mot att plockarna satte sin mark som pant för lånen.

Skrevs aldrig in i kontraktet

De här lånen skrevs aldrig i in de kontrakt som M Phoenix Enterprise visade upp för svenska myndigheter och fackförbund. När plockarna senare kom tillbaka från Sverige för att slåss för sina löner i Arbetsdomstolen i staden Korat tog M Phoenix Enterprise fram lånepappren igen. Inför hotet att förlora sin mark, pressades plockarna till att skriva under avtalet om att de drog tillbaka alla krav på att få lön för sitt arbete.

– Vi var tvungna att skriva under eftersom de hotade oss och sa att ”De som inte skriver under kommer att ha sina skulder kvar till oss, med ränta!” Vi är daglönare och har inga pengar att betala tillbaka några skulder med, säger Prem till SVT.

”Det är skamligt”

Att plockarna har skäl att vara oroliga, förstår vi när vi i en domstol i staden Phu Khieo med egna ögon ser minst hundra ärenden där Wilaiporn Malithong, en av personerna bakom M Phoenix Enterprise, stämt arbetare. Från 2006 och framåt, säger domstolens personal till oss.

Att svenska myndigheter och fackförbund under de här omständigheterna tillåter att plockarna kommer till Sverige med stora lån i bagaget och sedan i nästa skede tvingas hem för att ta strid i Thailand istället för Sverige är skamligt, säger Junya Yimpraserth, som skrivit flera rapporter om bärplockarna.

– Allt vi får höra från Sverige är: ”Ta kampen i Thailand, det här är en thailändsk angelägenhet och vad som händer i Thailand är inte vår ensak”, säger Junya Yimpraserth, till SVT.

Svenska kontrakt som inte gäller

Junya Yimpraserth säger att ytterligare en sak som borde få svenska myndigheter att reagera är att de thailändska arbetsgivarna nu vid flera tillfällen fått de thailändska domstolarna med sig när de hävdar att de kontrakt om minimilöner på strax under 19.000 svenska kronor i månaden som visas upp i Sverige, inte gäller i Thailand.

– Under den sista dagen i domstolen i Korat sa företaget plötsligt att vi plockare i ett tidigare skede hade skrivit under andra papper som sa att vi inte skulle ha minimilön, trots att våra officiella kontrakt sa detta, berättar Prem för oss.

– En plockare ställde då en fråga i rätten: ”så kontrakten med minimilön är bara ett fusk som ska lura plockarna och hela landet?” Då svarade de att alla vet att kontrakten med minimilön är värdelösa, att de bara är ett slags låtsaskontrakt, säger en annan plockare till oss.

”Inget företag betalar minimilöner”

M Phoenix Enterprise vill inte svara på SVT:s frågor. Men så här sa Tongtip Hongkanaan, en av företagets företrädare, redan i höstas när vi då frågade om kontrakten.

– Det var de låga bärpriserna som gjorde att plockarna gick minus. De får betalt efter hur mycket de plockar. Det finns inget företag som betalar minimilöner, plockarna får betalt efter hur mycket de plockar.

Utan minimilön blir plockningen i Sverige så klart rena lotteriet och med låneskulden som vapen har de svenska och thailändska företagen effektivt sett till att det i slutändan alltid kommer att vara plockarna som får ta smällen.

Som systemet fungerar i dag kan det kan till och med vara en fördel för arbetsgivaren hemma i Thailand om det går dåligt för plockarna i Sverige. För om plockarna hamnar i problem och inte lyckas betala tillbaka sina lån ökar arbetsgivarens möjlighet att ta plockarnas land ifrån dem.

– Sverige utnyttjar och exploaterar de thailändska plockarnas utsatta situation för att förse en växande inhemsk bärindustri med billiga arbetskraft, säger en besviken Junya Yimpraserth till SVT.

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Bärplockare

Mer i ämnet