Ända sedan 1850-talet har familjen Eriksson drivit en möbelverkstad i Taserud i Arvika. Nu vet Curt Ericson inte vad som ska hända med traditionerna, och vad som ska hända med kulturarvet; den möbeltillverkning som lade grunden till konstnärskolonin vid Racken.
Varken de fyra döttrarna eller barnbarnen vill ta över. Han har har inte lyckats hitta någon lärling.
-Det skulle vara roligt med en lärling. Det skulle vara roligt att hjälpa en ungdom också, säger Curt Ericson när Värmlandsnytt besöker hans verkstad.
Han föddes i princip in i möbelverkstaden, som son till Mäster-Karl och brorson till skulptören Christian Eriksson. De hade utbildats runt om i Europa. Curt Ericson har haft sin far som läromästare.
-Han hade bra smak. Han var väldigt noga med hur linjerna skulle seut.
-Man skulle skära så det syntes, inte peta på ytan. Djupt skulle det vara så det syntes, jajamän, säger Curt.
Det var farfar Erik som startade Möbelsnickeriet på 1850-talet. Runt sekelskiftet hade Erikssönerna en glansperiod. Kvaliteten och formgivningen gav världsrykte. Frågan är nu vad som ska hända med möbelverkstaden.