Värmlänningarna har länge varit tveksamma till EU. I folkomröstningen 1994 sa till exempel 70 procent av de röstande i Gunnarskog nej till att Sverige skulle gå med i EU. Men nu verkar det ha vänt.

Vid SCB:s senaste opinionsundersökning tyckte mer än hälften av de tillfrågade i Värmland, att det är bra för Sverige att vara en del av EU.

– Jag tror att det beror på den utveckling som varit under åren, där vi bland annat ser att det ger fler jobb, säger Ronny Olsson, ordförande i Gunnarskogs bygdelag.

Och Värmland är det län i landet där stödet för EU ökat mest sedan år 2000.

– Jag tror att EU-frågor har lyfts fram lite bättre den senaste tiden av regionala aktörer här i Värmland, säger Magnus Lindh, forskare i statsvetenskap med fokus på EU och regionerna vid Karlstads universitet.

EU-stöd och gränshandel

I Gunnarskog har byalaget fått pengar från EU för att rusta upp vandringsleder, den lokala butiken har fått EU-bidrag för bättre och mer miljövänliga kyl- och frysdiskar och kommunen har fått EU-stöd för en utbyggnad av bredband. Men det är inte bara pengar som fått de boende där att ändra sig om EU.

– Själva bidragen tror jag faktiskt inte är så viktiga, utan det är mer att vi är en del av EU, säger Ronny Olsson och berättar att många som bor i Gunnarskog jobbar inom industrin i Arvika som har Tyskland som största exportmarknad. Det är också många Gunnarskogsbor som jobbar i gränshandeln som inte skulle vara lika omfattande om Sverige inte var med i EU, alternativt Norge vore det.

Beslut som rör vardagen

Valdeltagandet vid det senaste valet till EU-parlamentet 2014 var 48 procent i Värmland, och ännu lägre i Gunnarskog. Men även där verkar det ha vänt. Och statsvetaren Magnus Lindh hoppas att fler ska gå till valurnorna.

– Jag önskar att folk skulle förstå hur betydelsefullt det är. Det är bara att ta de senaste besluten i EU-parlamentet om förändringarna i upphovsrätt på internet och förbudet mot plast i engångsartiklar. Det är verkligen beslut som rör folks vardag.