Daniel hade haft problem med droger i stor del av sitt liv. Han hade åkt in och ut på behandlingshem, men ingenting hjälpte.
Våren 2007 var han placerad på ett hem i Dalarna där det fanns flera missbrukare och när han skrevs ut därifrån tänkte hans mamma Lena, att nästa gång, ska de inte lämna någonting åt slumpen.
– Daniel har alltid varit en mycket känslig person som har haft ganska svårt att uttrycka sin vilja. Men när han blev utskriven från hemmet i Dalarna såg jag hos honom en beslutsamhet som jag inte har sett tidigare. Han sa att mamma, jag behöver hjälp med det här. Och den här gången får det inte bli fel.
De hade ett möte hemma hos Lena i Frölunda. Socialtjänsten i Kortedala presenterade Lena och Daniel för Bo-Göran Andersson som hade bolaget Styrmansgården och skulle fixa ett bra familjehem där Daniel skulle bo och lugn och ro starta sitt nya liv.
– Vi hade en lista på saker som inte fick gå fel. Daniel var väldigt tydlig i sina önskemål. Han ville inte komma någonstans där det fanns andra missbrukare, han ville jobba på en bondgård. han hade varit med om så många misslyckanden att det här var jätteviktigt för honom, berättar Lena.
Trots alla noggranna förberedelser blev ingenting rätt.
– När Daniel skulle flytta ner till familjehemmet blev allt plötsligt väldigt stressigt. Ingen från socialtjänsten kunde följa med och Daniel fick inte ens åka på studiebesök först för att se var han skulle bo, berättar Lena.
Inte en enda gång under hela Daniels placering åkte socialsekreteraren i Kortedala de 17 milen till Laholm för att besöka Daniel. Trots att de har skyldighet att göra det.
– Som medborgare är det oerhört viktigt att ha en kommun som man kan lita på och som har professionella tjänstemän som kan sitt jobb. Vi får inte lämna någonting åt slumpen. Hela Daniels ärende var så amatörmässigt skött från början, det var därför det gick som det gick, säger Lena Brink.
Hon är mycket kritisk till hur samhället hanterar människor med missbruksproblem. Lena pratar om hur viktigt det är med kvalitetssäkring inom missbruksvården.
– Om man inte har en kvalitetssäkrad vård är det meningslöst. Daniel har blivit spå nonchalant bemött under sina år med missbruksproblem. Om kommunen inte är professionell i sitt bemötande och agerande är det lika med att kasta pengarna i sjön. Den här vården kostar ofantligt stora summor av skattebetalarnas pengar. Det är oansvarigt att inte sköta vården bättre, säger Lena Brink.
Länsstyrelsen gav kritik till Kortedala socialtjänst för hur man hade skött placeringen av Daniel Brink.