Hör Lise-Lott Norrman om hur bristen på vårdplatser hotar patientsäkerheten i klippet ovan. 

Det har varit en speciell tid i sjukvården under pandemin. Sjukvården har ställt om för att ta hand om covid-patienter. Det har inneburit att beläggningsgraden på vissa håll varit lägre än tidigare. Men efter semestrarna i år så märkte Lise-Lott Norrman att något hänt. Det blev allt trängre med patienter på sjukhuset.  

– Jag vet inte varför. Men jag tror att det kan vara en rädsla att man inte sökte vård 2020. Många gick inte ut och rörde sig som tidigare, säger hon.

Den 19 oktober hade medicinkliniken på SÄS 159 patienter – men bara 111 vårdplatser, enligt Lise-Lott Norrmans anteckningar. Sjukhuset uppger att kliniken hade 157 patienter den dagen.

”Får inte den vård de har rätt till” 

De dagar överläkaren Lise-Lott Norrman jobbat har hon fört statistik från morgonmötena över hur det sett ut med vårdplatser på medicinkliniken. Hon vittnar om överbeläggningar varje dag hon varit i tjänst. Patienter har bland annat placerats i korridorer. Därutöver placeras patienter på andra vårdenheter som saknar den specifika kompetensen. Enligt Socialstyrelsen är sannolikheten för en vårdskada 60 procent högre för så kallade utlokaliserade patienter. 

– De får inte den vård de har rätt till. De vårdas av personer som inte kan medicinpatienter. 

“Måste prioritera” 

Boubou Hallberg är sjukhusdirektör på SÄS. Han menar att sjukhuset, under den situation som nu varit, kunnat dra nytta och lärdomar från pandemin. 

– Det var något man lärde sig under pandemin, att samordna hela sjukhusets resurser så att man inte blir alltför specialiserad. 

Klarar man patientsäkerheten när det varit så mycket överbeläggningar och utlokaliseringar? 

– Det tycker jag att vi gör. När man får en topp så måste man prioritera om sina resurser.