Jim Westerberg är chefsåklagare på Särskilda åklagarkammaren och ligger bakom ett av de åtal för dataintrång som just nu väcker oro inom poliskåren.
I det fallet handlade det om en polis som bland annat sökt på familjemedlemmar till gängkriminella i polisens datasystem.
Polis friades
Åtalet omfattade drygt 100 slagningar under nära ett års tid, varav några även berörde en kriminell släkting till polisen själv. Släktingen är dömd till ett flerårigt fängelsestraff och är knuten till ett kriminellt nätverk.
– I det här fallet fanns det skäl att tro att detta utgjorde dataintrång eftersom det inte var kopplat till en arbetsuppgift, säger Jim Westerberg.
Polisen förklarade i rättegången att slagningarna enbart var tjänsterelaterade och fick också stöd i rätten av sin arbetsledare och chef, som också kände till släktskapet med den kriminelle. Polisen friades av en oenig tingsrätt, men fallet har överklagats och ska tas upp i hovrätten.
Måste finnas fog
Att anmälningarna mot polisen gällande dataintrång blir allt fler, och att detta skulle få till följd att poliser inte längre vågar göra befogade slagningar i sina register, tror inte chefsåklagaren.
– Har man en viss arbetsuppgift, men är ledig, då kan ju naturligtvis den polisen göra en slagning om det finns fog. Man kan inte sitta hemma och slå på en massa folk utan att ha en arbetsuppgift.
Många anmälningar
Av de anmälningar om misstänkta dataintrång som kommer till Särskilda åklagarkammaren, rör de flesta om slagningar på flickvänner, grannar, vänner och bekanta, säger Jim Westerberg.
Varför är det problematiskt att poliser gör sådana här otillåtna slagningar i sina system?
– Det här är oerhört integritetskränkande system. Man ser väldigt mycket känslig information.
Detta kan polisen se i sina system
Vapeninnehav, efterlysningar, allmänna spaningsregistret, fordonsinnehav, misstankeregister, brottsregister, kriminalvårdsregistret, signalementregistret, fingeravtryck, resehandlingssystemet etc.
Källa: Polisen