Onsdagskvällens kommunfullmäktige i Åmål började en timme tidigare än vanligt. Orsaken var en förväntad lång och het debatt om framtidens skola. Frågan har legat på agendan sedan Rösparksskolan utrymdes på grund av mögelproblem 2014, därefter konstaterades att ännu fler av kommunens skolor hade stora renoveringsbehov.
Alternativen som valet nu stod mellan var inriktning mot en enda stor skola för 800 elever för F-6, eller två skolor där förskola och lågstadium delades från mellanstadiet.
Fler skolor utreds
Till slut, efter flera timmars debatt, var det majoritetens linje med en skola som blev beslutat, med vissa eftergifter. Beslutet innebär att det förslaget utreds vidare. Tillägget från oppositionen blev att de framtida behoven för ytterligare två skolor, Kristineberg och Tösse, ska tas med i utredninge. Det är alltså inte tal om någon byggstart ännu.
– Vi måste få gå ända in i kaklet och utreda om det är möjligt att bygga en skola. Skulle det visa sig, av olika anledningar, att det inte är möjligt, då får vi gå vidare på andra sätt, säger Michael Karlsson (S).
Kostar 400 miljoner
Enligt det underlag som kommunfullmäktige hade att tillgå skulle den föreslagna skolan kosta närmare 400 miljoner. Enligt Michael Karlsson (S)är det möjligt att det prislappen skulle se annorlunda ut med en annan lokalisering än den föreslagna, eller om delar av den utdömda Rösparksskolan skulle renoveras. Det är också några av de saker som ska utredas nu, tillsammans med vad investeringen skulle få för effekt på kommunens ekonomi.
– Jag vågar inte svara när det kommer till skarp förslag. Men vi kan inte hålla på utreda i all oändlig tid, någonstans måste vi ta ett beslut, säger han.
Skenande kostnader
Oppositionens inriktning inför gårdagens beslut var att båda alternativen borde utredas mer grundligt innan ett inriktningsbeslut kunde fattas, för att ha bättre kontroll över kostnaderna. Majoritetens invändning mot det var att en sådan utredning skulle dra ut på processen ytterligare, vilket också det kunde leda till ökade kostnader.
– Majoritetens linje med en skola är fortfarande huvudspåret, men jag uppfattar det som att dörren är öppnad för att undersöka alla vägar. Vi har dragit i handbromsen i första hand av ekonomiska skäl, man måste vara realist och vi har redan en hög skattebörda, säger Klas Häggström (L), andre vice ordförande i barn- och utbildningsnämnden.