Ett mycket stort antal personer står idag utanför bostadsmarknaden och bostadssegregationen har ökat. Utmaningen att snabbt bygga bort bostadsbristen är en realitet. I detta kan en historisk tillbakablick vara nyttig.
SVT Nyheter Väst har tagit hjälp av Ola Nylander, professor på institutionen för Arkitektur på Chalmers, med ansvar för ämnet bostadens arkitektur och författare till boken Svensk bostad 1850-2000.
Bostadsbrist är inget nytt
Bostadsbrist är inget nytt i Sverige och Göteborg, om vi håller oss till 1900-talet och framåt. Runt förra sekelskiftet var svensk bostadsstandard bland de sämsta i Europa.
I Masthugget kunde en familj på tio personer bo i ett rum och kök. Och folk kunde vräkas ut på öppen gata. Vi har hittat filmer där människor bär sitt bohag nedför trätrappor och allt slängs i en hög på gården.
Bostadsbrist och bostadsnöd blev en politisk fråga för arbetarrörelsen under 1910-talet. 1916 bildades Hyresgästföreningen. Även de som kroppsarbetande skulle kunna få en hygglig bostad.
20-talet
På 20-talet började HSB en diskussion om behov och efterfrågan. I Göteborg byggdes bland annat trädgårdsstaden med flerfamiljsradhus i Kungsladugård för den tidens arbetare.
30-talet
På 30-talet fick Sverige via socialdemokraterna för första gången en bostadspolitik, Allmännyttiga företag började dyka upp, det vill säga kommunala bostadsbolag med samhällsansvar, vilket gjorde att bland annat barnrikehus byggdes med hjälp av statliga lån. Majstångsgatan i Majorna är ett exempel där familjer beroende på hur många barn de hade fick reducerad hyra.
– Det var ett lyckat projekt på många sätt. De familjer som flyttade in hade svårt att få en lägenhet annars, och de som byggde husen fick köpa marken billigt. De som flyttade in fick bostadsbidrag som var en nyhet på den tiden, säger Ola Nylander, professor på Chalmers, institutionen för Arkitektur.
40-talet
På 40-talet och efter kriget var det fortfarande stor bostadsbrist och staten växlade upp som bostadspolitisk aktör. Med statliga pengar kunde nu kommuner på allvar börja bygga bort bostadsbristen.
50-talet
Byggandet ökar och på 50-talet satsades det på kvalitet. I Göteborg anses Norra och Södra Guldheden vara de bästa exemplen.
– Man ville visa hur framtiden skulle byggas helt enkelt. Så när man kom hit då från kanske en helt omodern lägenhet med utedass i Haga så beskrivs detta i många fall som himmelriket. Staten såg till behovet av bra bostäder, säger Ola Nylander.
Men trots ökat byggande ökade fortfarande bostadsbristen. Stora barnkullar, högkonjunktur, massinflyttning till städer och arbetskraftinvandring var orsaken.
1957 stod 15.541 personer i bostadskö i Göteborg.
60-talet
Så 60-talet blir miljonprogrammets tid. Det var en statlig idé att bygga 100.000 lägenheter om året mellan 1965-1974. Industriellt byggda bostäder i stora kvantiteter fick stora statliga stöd. Frölunda, Angered, Biskopsgården, Masthugget och Hammarkullen byggs i Göteborg.
Till sorg för många mycket rivs mycket gammalt i centrala stan för att bereda plats. Kulturhistoriska värden vägde lätt. Allmännyttan är landets och även Göteborgs största hyresvärd.
– Man ville bygga snabbt. Bostadsbristen skulle byggas bort och då var det industrialisering som gällde. Det var en fantastisk satsning från fattigsverige till världens bästa bostadsstandard på 50 år. Det är inte många länder som gör om det. Men det har blivit dyrare i längden än vad man trodde då kvaliteten inte var den bästa och mycket måste renoveras dyrt nu under åren som följt. Bättre hade varit att bygga med kvalitet från början, säger Ola Nylander.
70-talet
På 70-talet kom oljekrisen och den centralstyrda bostadspolitiken blir bitvis ologisk under lågkonjunkturen som följer.
Ett tydligt exempel var att trots att det stod tomma nybyggda lägenheter i Lövgärdet fortsatte man bygga en liten bit därifrån i Rannebergen. De statliga subventionssystemet visade tydliga brister.
– Lite överraskande hade man byggt ikapp bostadsbristen och förbi den också, säger Ola Nylander.
80-talet
På 80-talet sjönk således bostadsbyggande. 1987 byggdes endast 800 bostäder i Göteborg. Olskroken får större delen av dessa bostäder.
90-talet
På 90-talet skrotas Bostadsdepartementet efter den borgerliga valsegern 1991. Centralstyrd bostadspolitik avvecklas och marknaden får ta över.
– Så man har inga utgifter längre från staten utan man ser till att få in pengar genom moms och fastighetsskatt på bostadsbyggandet så att det blir en inkomst, säger Ola Nylander.
Vilket går bra i början, men sedan kommer nästa lågkonjunktur och snart byggs nästan inget där det inte finns mycket pengar att tjäna. Sämst var 1995 då byggde endast 435 bostäder i Göteborg. Norra Älvstranden är ett tidstypiskt exempel med stora, dyra bostadsrätter.
– Marknaden har byggt på det sätt som marknaden fungerar helt enkelt och det är ingenting att säga om det, men de har, som sagt, inget social ansvar. De skall tjäna pengar och det har de gjort, säger Ola Nylander.
På 1990-talet blir bostadsrätter en tydlig handelsvara man kan spekulera och tjäna pengar på. Bostadssegregationen ökar. Sedan dess har litet skett.
Marknaden råder, bostadsrätter byggs i attraktiva områden och hyresrätten har fått stå tillbaka. Att äga en bostadsrätt har varit den stora vinstlotten, med ränteavdrag och Rot-bidrag.
– Ja, det måste man säga. Det har funnits möjligheter att tjäna pengar på bostadsrätter sedan 1968 men det är först under 90-talet som det drar igång ordentligt. Alla vi som köpt och sålt ingår i det spelet. Och det pågår fortfarande. Det är en lukrativ affär, säger Ola Nylander.
Bengt Hansson, analytiker Boverket, formulerar en del av bostadsbristproblemet så här.
– Bristen är i att vi har en insider- och outsiderproblematik. Bristen är för de som möter höga bostadspriser och inte kan låna i bank. De möter en bristsituation. Och de som vill hyra en hyresrätt men som inte kan därför att köerna är oändligt långa – där består bristen.
2000-talet
Enligt Boverket, krävs det mellan 5.000 och 10.000 nya bostäder om året i Göteborg fram till 2020 för att hantera beräknad befolkningsökning. Och då har man inte räknat med rådande bostadsbrist.
Vilket det inte går att få en exakt siffra på, men Hyresgästföreningen uppskattar att Göteborg i dagsläget saknar runt 20.000-25.000 bostäder.
För närvarande byggs det mer än på länge i Göteborg. 2015 påbörjades byggnationen av 2700 bostäder i Göteborg. Men då skall man komma ihåg att åtta av tio av dessa var bostadsrätter.
Hyresrätter är förfarande sällsynta.
– Jag tror vi byggt in oss i en kortsiktighet som präglat bostadsbyggandet väldigt länge och som vi helt enkelt måste förändra om vi skall bygga ett hållbart samhälle, säger Ola Nylander.
Och för att lyckas med det anser Ola Nylander att mycket lärdom, kan dras från 50-talets byggande.
– Jag tänker främst på den långsiktighet som man hade. Det var bra material. De husen har stått i 70 år och det är inte mycket som man behövt göra egentligen, säger Ola Nylander.
Men i dagsläget kan man säga att om inte alla, så väldigt många, skriker efter snabba och billiga lösningar. Hur går det ihop med 50-talets tankar om kvalitet?
– Snabbt och billigt blir ofta dåligt och dyrt i längden. Här gör man något som är bra och så tjänar man pengar i slutändan, säger Ola Nylander.
Hoppfull inför framtiden
Nu byggs områden, med främst bostadsrätter, som i Kville på Hisingen. Och det svenska bostadsbyggandet utmärker sig genom att ha högst produktionskostnader inom EU, vilket är ett stort problem som hindrar nyproduktion. Men nya eller snarare nygamla tankar finns.
I Frihamnen, där minst 25.000 bostäder skall byggas de närmaste 20 åren, talar man om en blandstad med arbetsplatser, skolor och bostäder på samma ställe. Här skall åtminstone en av historiens lösningar på bostadsbristen i Göteborg väckas till liv igen i moderniserad form.
En fjärdedel av bostäderna, likt 1930-talets barnrikehus, skall vara billiga, subventionerade hyresrätter. Det är kravet kommunen ställt på marknaden – och de kommersiella aktörerna har accepterat.
– Jag är hoppfull nu för att intentionerna som man har i Frihamnen, Göteborgs stora utbyggnadsområde. Där finns det en mycket intressant diskussion om olika typer av hyror. Man skall bygga bygg-gemenskaper och man tänker på ett helt annat sätt. Det kommer att bli mycket spännande att följa, säger Ola Nylander, professor på Chalmers.