Av misstag brände brandkåren ner över 20 byggnader i Varnhem den 21 maj 1979. Klosterkyrkan klarade sig. Foto: SVT

Dagen då brandkåren satte eld på Varnhem

Uppdaterad
Publicerad

Den 21 maj 1979 är en svart dag i Skara brandkårs historia. Brandkåren skulle bränna ner en gammal ladugård i Varnhem. Men vinden förde med sig eldflagor som antände hus efter hus. Över 20 byggnader brann ner och många blev hemlösa och händelsen blev en världsnyhet. 40 år senare återvänder SVT till Varnhem.

Allmänna arvsfonden ägde ladan på Nohlgården och hade bett Skara brandkår bränna ner den. När brandkåren anländer på morgonen den 21 maj 1979 blåser det. Medelvinden är enligt SMHI:s databas – omkring 10 sekundmeter vid niotiden.

Trots detta tänder brandkåren eld på ladan. Men vinden är byig och med vindhastigheter på betydligt mer än 10 m/s i byarna flyger eldflagorna iväg. Först antänds huset alldeles intill.

Hus efter hus brinner

Sedan far flagorna ganska långt åt nordväst, antänder en lada och vidare mot ännu ett boningshus, Runhem, som strax står i lågor liksom kringliggande uthus. Nu är branden mitt i Varnhems by och flagorna från Runhem far vidare och antänder affärens lager, en stor tvåvånings förrådbyggnad. Därifrån flyger flagorna vidare och antänder grannfastigheten Gärdhem, där ägarna just avslutat en fem år lång renovering.

Nu träffades de igen i Varnhem efter 40 år – Carl Gustaf Lundström, varnhemsbo och Claes Astin, Västnytts reporter 1979. Foto: Bosse Carlqvist/SVT

Brandkår efter brandkår anländer till platsen, men elden far obönhörligt vidare med vinden och två hela gårdar, Ulfsgården och Ödegården brinner ner till grunden. På den senare brinner 150 grisar inne, medan barnen i den nybyggda Varnhemsskolan intill sitter kvar i skolsalarna och uppmanas att hålla för öronen för att slippa höra grisarnas skrik. Utanför brinner det i träden bredvid skolan, men det anses säkrast att sitta kvar i skolan som med nöd och näppe klarar sig undan branden.

Hörde grisarnas skrik

– Min dotter berättade om grisarnas förtvivlade skrik och hennes lärare bad eleverna hålla för öronen, säger Carl Gustaf Lundström i Varnhem.

När brandkårerna till slut fått kontroll över bränderna var det ett dystert facit. Visserligen hade Klosterkyrkan och den nya skolan klarat sig, men över 20 byggnader hade brunnit upp. Sju familjer blev hemlösa.

Det ansvariga brandbefälet (inte den person som förekommer i inslaget ovan) dömdes senare som vållande till branden. Skara kommun lovade att stå för alla kostnader, om inte försäkringar täckte fullt ut. De sju hushåll som blev hemlösa fick flytta in i nybyggda radhus i samhället medan nya hus byggdes upp. Gården längst bort, där 150 grisar brändes inne, byggdes aldrig upp igen.

Band eller brand?

Förbudsskyltens text vid Varnhems infart fick ett tillagt ”r”. Foto: SVT

Vid infarten till Varnhem stod på den tiden en förbudsskylt med tilllägget ”Gäller bandfordon”. Den avsåg att stoppa miltära bandförsedda fordon, men texten ändrades snabbt av någon till ”Gäller brandfordon”. Så fort det under de kommande åren korrigerades var någon tillbaka och skrev till ett ”r”. Men den inledande ilskan vände med tiden något, till åtminstone en viss förståelse för att saker kan gå fel.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.