Sahlgrenska Universitetssjukhus uppger att de går med underskott på 114 miljoner kronor efter mars månad. Det innebär att verksamheten måste bromsa kostnaderna ytterligare.
– Vi har tagit beslut om att förstärka åtgärderna ytterligare. Det innebär ingen större förrändring än tidigare utan handlar fortfarande om att verksamheten behöver minska med 300 heltidstjänster, säger styrelseordförande Johnny Bröndt (M).
Han menar dock att det inte handlar om nedskärningar.
– Detta handlar om att bromsa expanderingen och inte om nedskärningar.
Men om 300 tjänster ska bort är det väl en nedskärning?
– Vi måste förhålla oss till budgeten.
Ingen konsekvensanalys
Socialdemokraterna yrkade på återremiss för att få en risk- och konsekvensanalys av förslaget, men det gick inte igenom.
Behövs det inte en analys innan man tar ett sådant här beslut?
– Nej, vi kommer att utvärdera det här kontinuerligt istället.
Sahlgrenskas styrelse träffades tidigt på tisdagen för ett extrainsatt möte. På mötet har man följt upp ekonomin och tagit beslut om förstärkta åtgärder för att minska sjukhusets kostnader och få en budget i balans.
Sjukhusets styrelse har sedan tidigare gett sjukhusdirektören i uppdrag att ta fram en åtgärdsplan och främst då tryckt på att personalstyrkan ska anpassas till budgetförutsättningarna.
– Men vi har även tagit beslut om att höja beslutsnivån för anställningar en nivå upp, säger Bröndt.
Sedan 1 mars är det infört ett tillfälligt anställningsstopp på flera av sjukhusets verksamheter.
Ändring av personalbudget
Enligt tjänsteutlåtandet från sjukhusets ledning till styrelsen, inför mötet, så ska sjukhusets områden justera personalbudgeten till en nivå som gör det trovärdigt att nå en ekonomi i balans under 2018 och därefter uppdatera sina bemanningsplaner.
Det ska också fastställas riktlinjer för bemanningsföretag och inhyrd personal som används ska ingå inom den totala personalbudgeten. Max en procent av personalkostnaderna får användas till hyrpersonal.
Undantag ska dock gälla för nationella bristkompetenser.