Den senaste tidens smittutbrott som härstammar från livsmedel, där många insjuknat och till och med dött, arbetar nu forskare med att korta ner testtiden på smittad mat och vatten från en vecka till en dag.
Flera utbrott i Västsverige
I våras dog tre personer i Ljungby efter att ha ätit hallon och fått i sig Calicivirus, som orsakar vinterkräksjuka. Och senast i oktober bröt en tarminfektion ut i Väst- och Sydsverige där färsk koriander kan ha varit boven. För att färre ska smittas behövs snabbare analysmetoder, något som forskare i Borås har fått pengar från Sveriges innovationsmyndighet, Vinnova för att ta fram.
Tillsammans med 14 andra parter är Boråsforskarna Joakim Håkansson och Yalda Bogestål från SP, Sveriges tekniska forskningsinstitut, nu igång med att arbeta fram nya analysmetoder.
– Med dagens metoder kommer inte analyssvaren förrän maten finns i butik eller blivit uppäten. Vi hoppas kunna få fram svar snabbare så konsumenterna slipper bli sjuka, säger Yalda Bogestål.
Svar på en dag
De livsmedelstester som utförs i dagsläget är tidskrävande eftersom mikroorganismerna som testas odlas fram på en platta, något som kan ta upp till en vecka. Men nu ska forskarna istället använda sig av organismernas genetiska information, vilket kommer snabba på processen rejält.
– Vi hoppas kunna ge svar med de nya metoderna inom en dag istället för som det är idag upp till en vecka, säger Joakim Håkansson.
Lättare hitta vinterkräksjuka
Med genetisk analys av mikroorganismer slipper man förhoppningsvis att koncentrera organismerna genom att odla dem vilket då gör processen mycket snabbare. Tekniken som forskarna använder sig av är vanlig inom medicinsk forskning men används inte inom livsmedelsindustrin än då man för bara några år sedan trodde det var omöjligt. Tekniken öppnar upp för att även virus som vinterkräksjukan ska kunna upptäckas på ett säkrare sätt.
– Idag finns det någon metod som fungerar hyfsat bra men som egentligen inte ger något tillförlitligt svar när det gäller vinterkräksjukan. Vi vill använda oss av den genetiska informationen även från virus och på så sätt spara mycket pengar i till exempel sjukkostnader för samhället, säger Yalda Bogestål.