Flyktingströmmarna under senare år har inneburit en utmaning för Folktandvården. Stora insatser har gjorts för att möta det ökande trycket.

– Det var svårt att veta vilka kliniker som skulle få ett ökat tryck i början. Vi hade ingen koll, utan vi fick reagera i efterhand och göra det bästa av situationen, säger Gunnar Eriksson, tandvårdsdirektör för Västra Götaland.

En rapport som presenterades på styrelsemötet för Folktandvården i Västra Götaland i veckan visar att tandvården till asylsökande ökade under 2015. Nu har läget stabiliserats. Första halvåret 2016 har 8.721 asylsökande behandlats, varav drygt hälften är barn. Men ser man enbart till andelen barn- och ungdomar har ökningen varit 100 procent jämfört med tidigare.

Tandläkarbussar avlastar

Under senare tid har Folktandvården anställt en samordnare för asyl- och flyktingfrågor som stöd till klinikerna. Dessutom har statsbidrag delats ut till klinikerna, utbildningar för personalen har genomförts och man har bland annat erbjudit mobil tandvård med en tandläkarbuss vid flyktingförläggningar och i förorter som Angered.

– Det är tur att vi haft de mobila enheterna. Det har varit en bra avlastning för att sköta akuttandvården exempelvis vid Resta gård, säger Gunnar Eriksson.

Vilka är problemen i nuläget?

– Problemet är att vi hade ett ökat tryck redan innan flyktingströmmen och att det finns en generell brist på tandsköterskor och tandhygienister. Dessutom är det svårt att rekrytera tandläkare till mindre orter i regionen, säger Gunnar Eriksson.

Han tycker ändå att Folktandvårdens kliniker har kommit igenom anstormningen på ett bra sätt. Framtiden innebär dock nya frågeställningar för och anpassning av Folktandvården. Nu ska de som är under 18 år in i regelbunden tandvård och i nuläget vet man inte vilka kliniker som kommer bli mer belastade än andra, eftersom det beror på var barnen blir kommunplacerade och var flyktingförläggningarna placeras.

– Nu handlar det om att klara den löpande verksamheten och få till en effektiv bemanning på alla orter, säger Gunnar Eriksson.

Många integrationsprojekt

Enligt rapporten växer erfarenhetsbanken kring tandvård och flyktingar i regionen. I Tranemo har man till exempel startat med övervakad tandborstning i en del skolor. Och i Trollhättan har man hjälpt många ensamkommande flyktingbarn från Afghanistan genom att ha en tandläkare som talar dari, deras modersmål. Detta har gjort att de inte dyker upp akut lika ofta längre utan att kliniken kan planera vården på ett bättre sätt.

– Det känns som om vi har läget under relativt god kontroll. Det handlar ju främst om att klara av akuttandvården på ett bra sätt, säger Gunnar Eriksson, tandvårdsdirektör för Västra Götaland.