Bohus Havsbruk har i flera veckor sagt nej till en intervju med SVT. I stället hänvisar man till ett dokument man lämnat in till tingsrätten i striden om återkraven.

Företaget slår i dokumentet ifrån sig misstanken om att man hittat på leveranskedjor inom sin egen koncern för att få ut mer i EU-stöd.

”Allt material och utrustning Bohus Havsbruk har köpt har skett till marknadspriser med tillhörande referensofferter”, skriver man.

Pråm från Kina

Ett exempel som myndigheterna pekar på är företagets inköp av pråmar. När företaget Carpax, som ingår i samma koncern som Bohus Havsbruk, betalat tillverkaren i Kina kostar en pråm drygt 100 000 kronor. När pråmen säljs vidare inom koncernen kostar den nästan tre gånger så mycket.

Men att det blir en prisökning inom koncernen är inte konstigt, skriver Bohus Havsbruk. Företaget som importerar pråmen står för stora kostnader som inte ”kan utläsas enbart genom att granska inköpskostnaderna” som till exempel ”målning, installationer, hopmontering”, menar man.

”Inom koncernen har man varit noga med att följa regler för transaktioner inom koncerner”, skriver företaget i dokumentet.

Jordbruksverket menar att prisskillnaden är för stor för att Bohus Havsbruks resonemang ska hålla.

I en avslutande kommentar ser bolaget fram emot en kommande prövning.

”Det är Bohus Havsbruks förhoppning att en opartisk prövning av domstol en gång för alla kan få stopp på den svartmålningskampanj som Bohus Havsbruk upplevt”.