Blåskrabban från Asien kommer till Sverige. Foto: Jan Beermann/Privat

Krabbfiskande barn kan rädda västkusten

Uppdaterad
Publicerad

Barn som fiskar krabbor kan hjälpa forskare i Göteborg att rädda faunan. Asiatiska krabbor kan vara på väg att invadera västkusten.

Två asiatiska krabbarter, blåskrabban och penselkrabban, kan vara på väg in till västkusten.  Därför vill forskarna ha hjälp av föräldrar till krabbfiskande barn för att rapportera in udda krabbarter.

– Man ska fotografera udda fynd och skicka till mig. Är man säker på att det är den här arten så försök hålla den levande eller frys in den så kommer jag ut och kollar på den, säger Matz Berggren, insitutionen för biologi- och miljövetenskap vid Göteborgs universitet.

 – Får man allmänheten intresserad så får man bättre spridning i insamlandet av data. Genom att ha roligt kan barnen dessutom göra en viktig insats, säger Matz Berggren.

De tåliga arterna finns redan längs USA:s östkust och vid Atlantkusten från norra Frankrike och upp till tyska bukten. Enstaka fynd har tidigare gjorts i Sverige men nu misstänks krabborna och deras larver vara på ingång i större mängder.

– De är invasiva. De är bara fyra centimeter stora, men de förekommer i kopiösa mängder. I USA har man funnit 100 krabbor per kvadratmeter, säger Matz Berggren.​

Blåskrabban har hittats i Västsverige tidigare. 2012 fiskade en flicka på Hönö upp en krabba. Det fick forskarna inte nys om förrän förra hösten så årets ”inventering” är den första i sitt slag.  

Krabborna äter det mesta, även fiskyngel. Det innebär att de konkurrerar ut annan fauna i samma storlek genom att äta upp all mat.

Vilka konsekvenser får de för de svenska arterna?

 – Strandkrabban kommer att få konkurrens. Den äter även äggsamlingar från mängder av småfisk. Går den in i Östersjön, vilket den lätt klarar, så kommer rommen från Abborre ätas med god aptit, säger Matz Berggren.

Maila forskaren om krabbfynd

matz.berggren@bioenv.gu.se

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.