Genom att grannar hjälps åt minskar inbrotten. Foto: TT

Inbrott i Göteborg – här sker flest

Publicerad

Med mörkret kommer inbrottstjuvarna. Tittar man på statistiken så är november värst, följt av februari och mars – det är de mörka årstiderna.

– Inbrotten går ner i ljusa årstider, säger Niklas Svensson, kommunpolis i Storgöteborg syd.

De flesta inbrott är villainbrott. Lägenhetsinbrott är inte lika vanligt enligt polisen. Inbrotten sker på dagtid fram till klockan 18, och det är en topp mellan klockan 14 och 18.

– Under 2016 har flest inbrott skett i Björkekärr följt av Grimmered, Kärra och Tuve. Hisingen har gått upp i statistiken. Siffrorna är ju färskvara, men tittar vi på de senaste fem åren ligger också Björkekärr och Grimmered i toppen.

Västra Göteborg drabbat

De senaste fem åren har 7.277 inbrott anmälts och polisen har 464 misstänkta på de brotten. Siffrorna gäller Storgöteborg, alltså Göteborgs kommun, Mölndal, Kungälv, Ale, Öckerö, Partille och Härryda.

Enligt Niklas Svensson har västra Göteborg rent historiskt också haft mycket inbrott.

Han berättar att brottsligheten har förändrats, det är nu vanligt att det är professionella ligor som gör inbrott. Den typen av brottslighet är svår att komma åt. Men fortfarande så finns det även en hel del missbrukare som finansierar sitt missbruk genom bostadsinbrott.

– Det krävs ett speciellt psyke för att gå in i en bostad, det är inte allas typ av brott, säger Niclas Svensson.

Han berättar om flera olika projekt som pågår för att minska inbrotten.

– Vi har haft tre projekt i Syd. Första var spaningsmetoder för att fånga tjuvarna. Andra insatsen gick direkt på de som håller på med de här brotten. Då gick vi mer bakvägen. Tredje projektet var mer brottsförebyggande. Vi gick ut och knackade dörr och berättade om grannsamverkan.

Läs mer: Så slår tjuvarna till under jultiden

Grannsamverkan minskar inbrotten

Grannsamverkan innebär att boende i ett område håller extra uppsikt över grannarnas bostäder, och att man håller koll på vilka som rör sig i området.

– Jag vill ge ett stort beröm till boende, det är många som är intresserade. Och jag vill uppmana de som skriver information i facebookgrupper om det som händer i deras områden, att skicka in det till polisen, det finns mycket som vi missar.

Enligt Brottsförebyggande rådet (Brå) minskar brottsligheten i snitt med ungefär en fjärdedel där grannsamverkan finns.

– Bäst av allt är att konfrontera personer i sitt område. Är det någon du inte känner igen, gå fram, hälsa och kolla i ögonen.

Behöver man vara rädd?

– Nej, det här är inga våldsmän.

DNA-märkning

Med DNA-märkning penslar man en syntetiskt framställd DNA-vätska på värdesaker, ungefär som ett nagellack. Vätskan är osynlig, men syns under UV-ljus. Då varje märkning är unik går den att spåra. Märkningen håller minst fem år.

Varför är DNA-märkning bra?

– Det kommer mer och mer, det är en bra metod. Tjuven vill inte ha gods med sig som är dna-märkt. Då kan vi spåra stöldsgodset. Vissa kommuner har gått in och märkt upp mycket och där har det blivit en märkbar minskning av inbrott, säger Niklas Svensson.

Så skyddar du dig

• Meddela dina grannar om när du inte är hemma.

• Be någon ta hand om din post.

• Skapa ljus inomhus, be någon granne tända lampor vid olika tidpunkter.

• Skapa ljud inne, gärna med radion.

• Skriv inte att du är bortrest på Facebook, Twitter eller din blogg.

• Be grannar parkera på din uppfart ibland.

• Be någon – beroende på väderlek – sopa löv eller skotta snö vid huset.

• Ha gärna utomhusbelysning som tänds med rörelsevakt, särskilt vid entré- och altandörrar.

• Förvara trädgårdsredskap och verktyg inomhus så en tjuv inte kan använda dem för att göra inbrott.

• Förvara stegar inomhus eller fastlåsta så de inte kan användas för att nå olåsta fönster i ditt eller en grannes hus.

Källa: Polisen

Antal anmälda inbrott Storgöteborg

År 2012 – 1367

År 2013 – 1450

År 2014 – 1290

År 2015 – 1502

År 2016 – 1668

Man slutar räkna den 13 december varje år.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.