Grundproblemet är att det bor många barn i områden där skolplatserna inte räcker till. I stadsdelssystemet hade man rätt att få en skolplacering inom sin stadsdel. Sedan två år utgör istället hela Göteborg ett område och antagningarna till skolan styrs centralt.

– Vi gick från att ha haft tio huvudmän för skolan till en huvudman. När vi inte behöver ta hänsyn till de gamla stadsdelsgränserna kan man ibland få en placering man inte önskat sig, säger Nils Kaiser, tillförordnad chef för myndighetsavdelningen på grundskoleförvaltningen.

Bättre för vissa

Så att det blivit en enda huvudman har gjort det sämre för eleverna?

– Nja, det har blivit bättre för elever som när stadsdelsgränserna var barriärer inte hade möjlighet att få sin önskeplacering, säger Nils Kaiser.

Men det har alltså blivit sämre för många elever som bor i områden med populära skolor. Främst gäller det Majorna-Linné och västra Göteborg. Det finns exempel där en 12-åring varje dag ska ta sig från Ekebäck till Brunnsbo och tillbaka. Det är inte många kilometer fågelvägen, men kan ta 45 minuter med buss och byten. En väg.

Digitalt system

Det nya digitala stödsystem som i år för första gången tagits i bruk struntar i faktorer som kollektivtrafik – eller en älv mellan hem och skola – utan ser bara till hur många kilometer det handlar om.

– Det är riktigt. Som systemet ser ut nu tar det inte hänsyn till kollektivtrafik, medger Nils Kaiser.

Att vissa skolor är mer populära än andra är ingenting nytt. Så varför har det blivit så kaosartat i år?

– Vi har 46 000 elever i den kommunala skolan och nu har tolvtusen gjort ett skolval. Det är så många att vi måste gräva djupare för att se hur det ser ut. Men självklart tittar vi över vad vi kunnat göra annorlunda, säger Nils Kaiser.

Han vill inte ange någon maximal restid som gräns.

– Nej, jag kan inte säga vad som är acceptabelt eller oacceptabelt. Vi är inte nöjda om det blir lång restid, men ibland blir det så.

Orättvist?

En del föräldrar anser att placeringarna strider mot likhetsprincipen, eftersom det drabbar barn i centrala och västra Göteborg hårdare än barn i andra delar av stan. Din kommentar?

– Vår hållning är att det är likvärdigt sett över hela stan. Men det kommer alltid att finnas elever som får beslut om skolor de inte önskat sig, säger Nils Kaiser.

Enligt honom har närmare 85 procent av barnen ändå fått något av de skolval de eller deras vårdnadshavare gjort.

Men med tolv tusen placeringar innebär det att minst 1 800 barn inte fått det. Man har också kunnat göra fyra alternativa val. Hur många av de 85 procenten som har fått något av sina val tillgodosedda som har fått sina förstahandsval är oklart.