Politiker och tjänstemän plockar skräp på Flatholmen. Foto: SVT

Kraftig ökning av skräp på stränderna

Publicerad

Sedan ett par år tillbaka har det blivit mycket skräpigare på svenska stränder. Framför allt är det stora mängder plastföremål som hittas och ökningen de senaste två åren har varit enorm.

Cigarettfimpar, kartong, kapsyler och framför allt plast av alla slag fyller svenska stränder. När du tar en lugn promenad barfota i sanden så kommer du att stöta på en plastpåse var 16:e meter, enligt årets Skräprapport från Håll Sverige Rent. Det totala antalet skräpföremål per 100 meter strand har ökat med över 100 procent sedan 2015, och så mycket skräp har det inte varit på fem år.

Plasten blir kvar

Håll Sverige Rent har mätt skräpet på tio olika stränder runt om i landet, vid Östersjön, Kattegatt och Öresund.

– All plast som kastas i havet blir kvar. Den försvinner inte. Förr eller senare dyker den upp på stränderna. Vi vet ju att det finns väldigt mycket plast i haven, säger Petra Holgersson, PR-ansvarig.

Fler än hälften anser att nedskräpningen har ökat i samhället, enligt en Novusundersökning som beställts av Håll Sverige Rent. Och en kundundersökning av Svensk Avfallshantering i 60 kommuner visar att runt 60 procent anser att det blivit skräpigare i deras kommun.

Nästan alla ogillar skräp

Paradoxalt nog verkar det nästan inte finnas någon som tycker att nedskräpning är bra. Nio av tio svarar att nedskräpning är ett problem. Nästan åtta av tio tycker att plast i haven är ett mycket stort problem. Ändå växer skräphögarna på våra stränder.

– Jag tror att normen säger att det inte gör så mycket att skräpa ned. Man låter det passera och tänker inte på konsekvenserna. Om alla förstod att de små skräpbitarna tillsammans skapar de jättestora problemen med plast i haven kanske en del skulle tänka sig för, säger Petra Holgersson.

Få erkänner

Väldigt få, futtiga sex procent, erkänner att de ibland brukar skräpa ned. De allra flesta säger att de gör det för att det inte finns någon papperskorg eller för att de anser att skräpet de slänger är komposterbart, till exempel ett äppelskrutt eller bananskal. 15 procent uppger att det helt enkelt beror på att de är slöa.

– Det handlar så mycket om normen och beteendet. Det ska inte vara okej att skräpa ned helt enkelt. Det dyker ju upp en ny generation hela tiden som måste få veta det, säger Petra Holgersson från Håll Sverige Rent.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer