Kvickleran är en gemansam faktor mellan jordskredet i norska Gjerdrum och det som inträffade i Kungälv i november 2019. Foto: Linus Olsson/Fredrik Hagen, NTB/TT

Samma sorts lera i Kungälv som i norska Gjerdrum

Uppdaterad
Publicerad

Det stora jordskredet i Ask i Norge, som hittills har krävt sju människoliv, berodde på kvicklera. En lera som även ställt till stora problem här i Västsverige.

Den kvicklera som finns utbredd i många delar av Västsverige har den egenskapen att den väldigt lätt kan gå från fast form till nästan rinnande om den blir störd av till exempel pålning i samband med byggnad av hus. Den kvickleran som finns kartlagd i Sverige finns framför allt längs med den västsvenska kustlinjen samt områdena kring Vänern, områden som en gång i tiden låg under havsytan.

Tobias Thorén, som är geotekniker på statens geotekniska institut, berättar att man ständigt arbetar med att förebygga dessa jordskred men att det kan vara väldigt svårt att förutspå var och när de kan ske.

– Markkontroller och undersökningar görs ju på nybyggnation i det här området, men om och när ett jordskred kan ske och därmed störa kvickleran är svårt att förutse, säger han.

Paralleller till Norge

Enligt de preliminära rapporterna från experter i Norge så har det norska skredet skett i lera, alltså samma sorts lera som finns i Västsverige. Och det senaste stora skredet som inträffade i Väst var i Lökeberg, mellan Marstrand och Kungälv 2019, där flera byggnader förstördes.

– Där var det ett stort område som började röra på sig, och på vissa platser så förändrades markhöjden med över 10 meter, säger Tobias Thorén.

Hör honom berätta mer om kvickleran i klippet ovan.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.