Den främsta förklaringen är vädret. Med en torr sommar ökar risken för bränder. Under 2016 genomförde länsstyrelsens skogsbrandsbevakning 197 flygningar, där man upptäckte 20 bränder. 2015 var i jämförelse ett lugnt år, 90 flygningar och tre upptäckta bränder.

– Det är vädret som styr till 99 procent, men jag tror också att vi har nått en ökad medvetenhet om att man måste ta hand om bränder på ett tidigare stadie. Man skickar upp flyget för att få bättre kunskaper så att man kan göra en noggrannare bedömning, säger Leif Larsson, länsbrandsingenjör vid länsstyrelsen.

Läs mer: Svårsläckt skogbrand på Herrestadsfjället

Hans bedömning är att medvetenheten om vinsterna med flygbevakning har ökat bland räddningstjänsterna de senaste fem åren.

– Det ger en stor möjlighet att upptäcka bränder tidigt och att kunna angripa en skogsbrand tidigt är en avgörande faktor för att förhindra omfattande och långvariga skogsbränder, säger han.

Saknas möjlighet att vattenbomba

En av årets första och största bränder var den som rasade i Bengtsfors, i norra Dalsland, i början av juni. Där var det en norsk pilot som upptäckte det område på närmare 50 hektar som stod i brand. Räddningstjänsten kunde inom några timmar få branden under kontroll tack vare vattenbombning från norska kollegor.

– Helikopterhjälpen är jätteviktig, vi hade den bara i några timmar men den sparade kanske 50 personers arbete i fyra till fem timmar, säger Anders Olsson, räddningschef i Bengtsfors.

Branden utbröt bara någon mil från norska gränsen. Anders Olsson menar att grannlandet har mycket bättre beredskap för den typen av bränder än vad Sverige har.

– Vi har skogsbrandsbevakning, men den kan bara upptäcka branden. Vi har klagat i flera år att det är svårt att få helikopterresurser som kan hjälpa till med släckning, säger han.

Fanns ett plan redo

Sedan den stora branden i Västmanland bröt ut sommaren 2014 har den frågan varit mycket aktuellt. Då användes inledningsvis försvarshelikoptrar för vattenbombning, men de hade knappt en fjärdedel av samma kapacitet som de franska och italienska plan som senare kunde rycka in.

Läs mer: Två år sedan den stora skogsbranden

Enligt Leif Larsson var de erfarenheterna med inför årets planering av skogsbrandsbevakningen. Ett italienskt plan, avsett för Norden, fanns att tillgå under sommaren.

– Det behövde inte användas. men det stod redo och det tycker jag var ett gott tecken på samarbete, säger han.