För närvarande är 357 preparat restnoterade hos Läkemedelsverket. Allt från antibiotika till psykofarmaka och medicin för att motverka njursvikt.

– Det är jätteallvarligt. Det är allvarligt dels för patienten, men också allvarligt sett till vården. De ägnar mycket tid att hitta alternativa läkemedel. Det är allvarligt både ur patientperspektiv och ur ett samhällsperspektiv, säger Johan Andersson, enhetschef på Läkemedelsverket.

På grund av ett förändrat system hos Läkemedelsverket är det svårt att jämföra exakt antal anmälningar från år till år, men de ser ändå en tydlig trend. 2015 var antalet anmälningar 148, förra året var det 721. I år ser antalet anmälningar ut att bli omkring 1000.

Därför tar läkemedlen slut

Det kan finnas många anledningar till att läkemedel tar slut. Enligt Läkemedelsverket kan det handla om problem i tillverkningen, brist på aktiv substans eller att efterfrågan på läkemedlet är oväntat hög.

– Hade det funnits en specifik orsak hade man kunnat identifiera den och åtgärda, men det finns inte en enskild orsak, det finns många, säger Johan Andersson, enhetschef vid Läkemedelsverket.

Han beskriver försörjningskedjan som allt mer komplex. Nu är det en som tillverkar substansen, någon annan som gör tabletten och en tredje som forskat fram den. Dessutom är apotek, vårdgivare, regioner, myndigheter och läkemedelsindustrin alla inblandade i läkemedelsförsörjningen.

– I alla delar har det under senare år blivit mer komplext och marginalerna har minskat i alla led. Väldigt små skillnader i efterfrågan eller tillgång innebär stora konsekvenser för patienterna.

Får regeringsuppdrag

I ett försök att lindra dessa konsekvenser har regeringen nu gett Läkemedelsverket i uppdrag att se över formerna för samordning mellan berörda aktörer inom försörjningskedjan.

– Ingen ska behöva vänta på behandling eller få en sämre behandling än nödvändigt om det finns behandlingsalternativ, säger socialminister Lena Hallengren i ett pressmeddelande.