– Jag tycker den reflektion man ska dra efter bussolyckan är att det har en otrolig betydelse att man är bältat i bussen, säger Tomas Eneroth till TT.

På onsdagen inleds rättegången i Borås tingsrätt mot den chaufför som körde olycksbussen. Vid olyckan den 2 april 2017 omkom tre personer och 38 skadades. Bara en person av dem som omkom eller fick allvarliga skador använde bälte i bussen.

I efterspelet har många ställt frågan om flera kunde hade överlevt eller klarat sig lindrigare undan om alla använt bälten. Under de två år som gått har flera instanser arbetat med frågan om hur man ska kunna öka bruket av bälten i bussar.

– Det tog väl nästan tjugo år att lära folk att ta på sig bilbälte. I dag tycker de flesta det är naturligt. Beteende- och attitydförändringar tar tid, säger Anna Grönlund, vice vd på Sveriges Bussföretag.

Information och regler

Vägen framåt tycks handla både om bättre information och förändrade regler.

Transportstyrelsen har på infrastrukturminister Thomas Eneroths uppdrag tagit fram en rapport där man lämnar flera förslag om just bältesanvändningen. Många av förslagen är riktade direkt till bussbranschen.

– Men vi jobbar vidare. I ett senare skede kan det landa i en framställan om att trafikförordningen ska ändras. Då blir det upp till regeringen att ta ställning, säger Omar Bagdadi, utredare på Transportstyrelsen.

– Jag utesluter inte att gå vidare för vi måste se att bältesanvändningen ökar, säger infrastrukturminister Tomas Eneroth

En konkret åtgärd är att Transportstyrelsen den 1 oktober förra året skärpte sina föreskrifter om bältesanvändning så att det nu är obligatoriskt med utrop som påminner om att spänna på sig bältet i långfärdsbussar och på längre busslinjer.