Vid inspektionen hittades mängder av tomma musselskal i den uttorkade bäcken. Foto: Niklas Wengström

Massdöd av musslor i västsvenskt vattendrag

Uppdaterad
Publicerad

Flodpärlmusslan har drabbats hårt av sommarens torka. En inspektion som gjorts i Kolarebäcken i Ulricehamns kommun visar att läget är värre än befarat.

– Det är massdöd kan jag säga. Jag är helt knäckt, säger Niklas Wengström på Sportfiskarna.

I Kolarebäcken utanför Ulricehamn finns normalt sett ett stort bestånd av flodpärlmusslor. Men när Sportfiskarna under torsdagen inspekterade bäcken på uppdrag av Länsstyrelsen, gjorde de en fasansfull upptäckt. Över 80 procent av djuren har dött under sommaren, hävdar Niklas Wengström, som är biolog och fiskevårdskonsulent på Sportfiskarna.

– Det är en katastrof, musslor i alla årsklasser har strukit med, säger han till SVT Nyheter Väst.

Kolarebäcken har övervakats sedan 90-talet för att se hur flodpärlmusslans situation förändras. Förra året fanns enligt Länsstyrelsen 5 000 flodpärlmusslor i bäcken.

– Nu finns enligt mina beräkningar ungefär 900 flodpärlmusslor kvar, säger en uppgiven Niklas Wengström.

På Länsstyrelsen blev personalen närmast chockad när de fick beskedet om den enorma utslagningen av flodpärlmusslor.

– Det var ingen rolig dag för en naturvårdare. Det var verkligen inte det vi förväntat oss, säger Lars-Olof Ramnelid, biolog på Länsstyrelsen.

Akut lösning har inte fungerat

Enligt Lars-Olof Ramnelid kan det finnas flera faktorer som ligger bakom utslagningen i just Kolarebäcken, men den varma torra sommaren tros vara den främst bidragande orsaken. Länsstyrelsen har tidigare varit på plats och försökt lösa den akuta situationen genom att lägga ett rör från en närliggande sjö till bäcken. Men gårdagens inspektion visade att stora delar av bäcken fortfarande är utan vatten.

Nu beger sig Länsstyrelsen återigen till Kolarebäcken för att ta ställning till hur man ska gå vidare. Eventuellt kan det bli aktuellt att flytta musslor till ett säkrare vattendrag. Enligt Lars-Olof Ramnelid finns hittills inga indikationer på att andra vattendrag drabbats lika illa.

– Men det finns en risk att det händer även på andra ställen, vi måste bevaka detta.

På längre sikt måste man börja klimatanpassa åar och bäckar, menar Lars-Olof Ramnelid.

– Vi lever i ett utdikat landskap, vilket innebär en motorväg för vattnet som aldrig stannar upp. Vi måste fundera över vad vi kan göra för att rädda de här små liven.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.