Stäng

Väst

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Se arkivbilderna från riksskandalen på Algots i Borås. Foto: SVT/Arkiv

Nazistskandalen som skakade klädimperiet Algots i Borås

Publicerad

Med det löpande bandet tog produktionen fart på klädfabriken Algots i Borås. Mannen som införde systemet var en tysk ingenjör – med nazistiska sympatier. I en ny pjäs skildras nu den mörka delen av Algots historia. 

– Det var en skandal utan dess like, säger regissören Lennart Eriksson. 

Med pjäsen ”Algots: I nöd och lust” skildrar manusförfattaren och regissören Lennart Eriksson konfektionsföretaget Algots uppgång och fall, med grundaren Algot Johansson i centrum. 

– Algot började med en cykel att åka runt och sälja. Och det blev stort klädimperium. Det är en del av Borås historia som angår väldigt många, säger Lennart Eriksson som både skrivit och regisserar pjäsen. 

Klädde Sveriges befolkning 

1932 införs det löpande bandet på fabriken. 

– Det blev så effektivt att han klädde nästan hela Sveriges befolkning, säger Lennart Eriksson. 

Stor nazistskandal 

Den som införde det löpande bandet på fabriken var den tyske ingenjören Albert Sonntag. Senare blossar en stor skandal upp på grund av hans nazistiska sympatier.

Enligt Lennart Eriksson ska inte grundaren Algot Johansson själv ha varit nazist.

– Han sa till Sonntag att vad du gör på fritiden bryr jag mig inte om. Här får du inte propagera för dina idéer, här får du bara arbeta. Och det gjorde han också.

Starta klippet ovan för historien om nazistskandalen. 

Algots uppgång och fall

Konfektionsföretaget Algots grundades i Borås 1907 av Algot Johansson. Algots var bland annat känt för sina fritidskläder.

På 1970-talet fick Algots och andra svenska textilföretag av bland annat hård konkurrens från låglöneländer. Under den så kallade tekokrisen försvann totalt omkring 70 000 jobb i Sverige.

Algots försattes i konkurs 1977.

Relaterat

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.