Odlingsplatta med bakterier, varav några är resistenta mot antibiotika. Arkivbild. Foto: TT

Nytt resistent hot ökar i Västsverige

Uppdaterad
Publicerad

En ny multiresistent bakterie ökar i Västsverige. Majoriteten av dem har smittats utomlands.

– Den är resistent mot nästan allting, säger verksamhetschef Thomas Wahlberg vid Skaraborgs sjukhus.

Begreppen ESBL och MRSA har funnits länge i Västsverige, men nu börjar även ESBL carba förekomma mer.

– Det är ett nationellt problem, och vi har sett en successiv ökning, men vi har inte några siffror för Västra Götaland just nu eftersom vi håller på att bearbeta vår statisk, säger Per Follin, smittskyddsläkare i Göteborg.

ESBL carba är fortfarande en variant som är ovanlig i Sverige. Under 2015 upptäcktes 115 fall i Sverige där patienten bar på den resistenta ESBL carba. Året innan rapporterades blott 47 fall.

Mindre utbrott i Västra Götaland

I de flesta fall handlar det om patienter som vårdats på sjukhus utomlands.

– De flesta av de här är utomlandssmittade. Det är egentligen antalet inhemskt smittade som i grunden är intressant. Det viktiga är att sjukvården är medveten om att människor kan vara smittade och att man isolerar dem, säger Anders Tegnell, statsepidemiolog på Folkhälsomyndigheten.

Förra årets smittades bara 23 personer i Sverige och av dem kom 20 från Stockholm och Västra Götaland där man har haft mindre utbrott.

Ökar snabbt

En halv miljon svenskar reser till Thailand varje år och många bär på resistenta tarmbakterier när de kommer hem. Förekomsten av de multiresistenta ESBL-bildande bakterierna ökar snabbt i hela världen. Sverige och Västra Götaland är inget undantag.

Under flera år har sjukhusen försökt skydda sig mot smitta från de patienter som med sig de multiresistenta bakterierna MSRA eller ESBL-bildande bakterier.

– För individerna är det viktigt att informera vården om att man varit utomlands, säger Anders Tegnell.

Omöjlig att behandla

När ESBL carba dök upp för några år sedan innebar det ytteligare en utmaning för infektionsklinikerna. Dessa bakterier sprids snabbt över världen och är svåra eller omöjliga att behandla med antibiotika. Sjukhusen jobbar mycket med att se till att smittan inte sprids på sjukhusen. Tillägget carba innebär att bakterien är resistent mot ytterligare en klass antibiotika.

– Den är resistent mot nästan allting, säger verksamhetschef Thomas Wahlberg vid Skaraborgs sjukhus till sla.se.

Ny resistent bakterie funnen

Nyligen har dessutom en gen som ger resistens mot sista behandlingsalternativet vid mycket allvarliga infekltioner hittats i Sverige. De första rapporterna om den kom från Kina i fjol. Hittills har 19 länder rapporterat fynd av genen mcr-1 hos bakterier isolerade från människor, djur och livsmedel.

– Det är oroväckande att vi nu har påvisat den här typen av resistensgen i Sverige. Det var visserligen väntat, eftersom så många länder har rapporterat fynd, och det innebär ingen risk för folkhälsan här och nu, men det är ett oroande tecken inför framtiden och någonting som vi därför håller ögonen på, säger Thomas Åkerlund, enhetschef på Folkhälsomyndigheten i ett pressmeddelande.

ESBL carba

ESBL är ett samlingsnamn för ett slags enzymer som tarmbakterier kan bära på. ESBL kan bryta ned penicilliner och cefalosporiner. ESBL kan dessutom bryta ner karbapenemer som ofta är den enda tillgängliga behandlingsmöjligheten vid infektioner med ESBL-bakterier.

Tarmbakterier vanligen Escherichia coli eller Klebsiella som producerar ESBL är sjukdomsframkallande i samma grad som andra motsvarande tarmbakterier och kan orsaka alltifrån nedre urinvägsinfektion till allvarlig blodförgiftning. Bärarskap utan kliniska symptom är vanligt. Därför är det viktigt att personer som bär på Enterobacteriaceae med ESBL hittas så snabbt som möjligt då de söker sjukvård, dels för att begränsa smittspridning och dels för när så är indikerat de ska få rätt behandling vid en eventuell infektion.

Källa: Folkhälsomyndigheten

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.