Det är de så kallade skyddade kyrkorna, i princip kyrkor byggda före 1940, som kan få så kallad kyrkoantikvarisk ersättning. Skara stift har 373 skyddade kyrkor, Göteborgs stift har 306.
Men i Göteborgs stift är församlingarna bättre på att ansöka och därför tilldelas inför 2020 54,3 miljoner kronor till kyrkorenoveringar där, medan Skara stift får 42,6 miljoner kronor.
– Vi har kommit lite i kläm, säger Inga-Kajsa Christensson, som ser fram emot de nya regler som Svenska kyrkan beslutat om för att få en mer rättvis fördelning.
Stor skillnad
Skillnaden mellan stiften är stor. Under åren 2002-2019 har Göteborgs stift fått i genomsnitt 482 kronor per kvadratmeter skyddad kyrka. Skara stift har fått knappt hälften – 249 kronor.
Mest pengar har hittills gått till Visby stift, 664 kronor per kvadratmeter och Stockholms stift, 612 kronor per kvadratmeter.
Nu ska systemet ändras, så att pengarna från och med nästa år i stället delas ut efter antalet kyrkor och antalet kvadratmeter skyddad kyrka. Det blir jackpot för Skara stift – och ett rejält tapp för Visby, Stockholms och Göteborgs stift.
– Våra församlingar har varit duktiga på att söka, så vi kommer att få mindre pengar, säger stiftsantikvarie Sara Strindevall Språng på Göteborgs stift.
– Vi håller precis på att informera våra församlingar och pastorat om detta och behöver ta ett samtal med våra kyrkopolitiker om hur vi ska prioritera renoveringar hårdare.
Varifrån kommer pengarna
Den ”kyrkoantikvariska ersättningen” är pengar från staten till Svenska kyrkan, som sedan fördelar pengarna. Svenska kyrkan rapporterar vad som görs till Kulturdepartementet.
När kyrka och stat delades kom parterna överens om att kyrkan ska få ersättning för vård av kyrkorna som kulturarv.