Före 2017 var det stationära datorer som gällde när poliser skulle söka i sina register, så kallade slagningar. Men de senaste sex åren har de i stället haft tillgång till registren via tjänstemobilerna, vilket underlättat arbetet. Det handlar bland annat om slagningar i belastningsregistret och allmänna spaningsregistret.
Nu råder det en stor osäkerhet kring vilka slagningar som är tillåtna att göra och inte. Orsaken är ett antal åtal och domar mot poliser. Det uppger poliser som SVT Nyheter Väst pratat med. Huvudskyddsombudet för polisregion Väst ser allvarligt på problemet.
– Det är oacceptabelt att det har blivit så här. Slagningar är en del av underrättelseinhämtningen som är vital för svensk polis, säger Björn Johnsson, huvudskyddsombud för polisregion Väst.
Handar om nyfikenhetsslagningar
Enligt honom är polismyndighetens styrdokument och regler bristfälliga och otydliga, vilket gör att poliser riskerar att bli straffade och förlora sin anställning om de gör felaktiga slagningar. Något som Lars Eckerdal, chef för regionkansliet polisregion Väst, inte håller med om.
– Det har nått mig att det finns en oro, men jag tycker att vi har varit tydliga i vår information. Finns det en osäkerhet måste vi informera mer, säger Lars Eckerdal.
Orsaken till att antalet anmälningar till särskilda utredningar dubblerats kan enligt honom vara att det är lättare att göra slagningar i tjänstemobilerna, plus att antalet polisanställda blivit fler.
– De allra flesta fall där anställda döms för dataintrång är så kallade nyfikenhetsslagningar, som gjorts på till exempel en granne eller en före detta partner. Det är väldigt uppenbart att det är felaktigt, säger Eckerdal.
Så går anmälan till särskilda utredningar till:
• Avdelningen för särskilda utredningar, SU, utreder anmälningar om misstänkta brott mot bland annat poliser.
• SU är en oberoende och fristående avdelning inom Polismyndigheten.
• Ett ärende kan komma in till SU genom att allmänheten kan ha gjort en polisanmälan eller om polisen upptäcker själva att ett brott kan ha begåtts. SU har också en egen underrättelseverksamhet.
• När en anmälan är upprättad på SU överlämnas den alltid till åklagare vid Särskilda åklagarkammaren, SÅK, som beslutar om en förundersökning ska inledas eller inte.
• Om åklagaren på objektiva grunder bedömer att det finns tillräckliga bevis för att den som är misstänkt har begått ett brott väcker åklagaren åtal. Om åtal väcks är det sedan åklagarens uppgift att bevisa för domstolen att ett brott har begåtts.
• Om åklagaren anser att utredningen inte kan ge tillräckligt underlag för att leda till ett åtal eller strafföreläggande, läggs utredningen ner.
Källa: Polisen