Hon arbetar som polis i fyra av Göteborgs mest utsatta områden och vill därför inte framträda med sitt rätta namn och medverka på bild. Vi kan kalla henne för ”Emma”.

Enligt henne och flera av hennes kollegor har de blivit mer restriktiva med att göra slagningar i polisens register, då de stöter på misstänkta personer och fordon. Slagningar görs för att till exempel kartlägga kriminella gäng.

– Det finns begränsningar för vilka slagningar vi kan och får göra och jag upplever att de följs, säger ”Emma”.

Frikända i tingsrätten

Den uppfattningen delas av poliskommissarie Anders Klingberg. Han arbetar i nordöstra Göteborg, som ansvarig för polisens utrednings- och spaningsverksamhet.

– Det vi uppfattar som nödvändiga och tjänsterelaterade slagningar, uppfattas uppenbarligen inte av andra som nödvändigt och det är allvarligt. Vi får in färre underrättelser och det blir svårare att lösa brott, säger han.

Han nämner två rättsfall i Västra Götaland, där poliser åtalats för dataintrång, efter att

ha gjort registersökningar på kriminellt belastade personer. Poliserna har friats i tingsrätten, men domarna överklagades och ska upp i hovrätten inom kort.

– Rent generellt är det en stor oro bland alla kollegor i dag. Man gör inte de slagningar i register som man gjorde förr, säger Anders Klingberg.

Lars Eckerdal är chef för regionkansliet, polisregion Väst:

– Om medarbetare väljer bort att göra en tjänsteutgövning som borde ha gjorts, för att man är rädd för att göra fel, så behöver vi ta det på allvar och informera mer.