Skolattacken kan klassas som terroristbrott
Dubbelmorden på skolan i Trollhättan och på Ikea i Västerås är inga paralleller. Därför bedöms det ena fallet som hatbrott men inte det andra. Skolattacken kan dessutom uppgraderas till terroristbrott om nya uppgifter tillkommer.
På måndagen kvarstod rubriceringen hatbrott hos polisen i Västra Götaland. Den bedömningen bygger på polisens analys av dokument funna hemma hos mördaren Anton Lundin Pettersson samt hans tillvägagångssätt.
Nya uppgifter i förundersökningen kan ändra rubriceringen till terroristbrott. Skulle frågeställningen komma upp har de utredande poliserna Säpo som bollplank.
– Säpo är med på banan och informerar sig i ärendet, bekräftar Peter Adlersson, presstalesman för polisen i Västra Götaland, för TT.
Skulle misstanken växa till terroristbrott kommer Riksenheten för säkerhetsmål att kopplas in.
Syftet avgör
– Om polisutredarna hittar någonting som börjar likna misstanke om terroristbrott och Säpo ska bedriva utredning, då hamnar det hos oss, säger enhetens chefsåklagare Agneta Hilding Qvarnström till TT.
Flera tyckare anser tveklöst att skolattacken är en terrorhandling. Exempelvis har Mona Sahlin, nationell samordnare mot våldsbejakande extremism och tidigare S-ledare, talat om ”ett terrordåd”.
Men den juridiska definitionen av terroristbrott är något annat.
– Rent objektivt ska gärningen inte bara skada utan allvarligt skada en stat eller en mellanstatlig organisation. På den subjektiva sidan måste man veta vad gärningsmannen hade för syfte med det han gjorde, säger Agneta Hilding Qvarnström och exemplifierar med ett uppsåt att injaga allvarlig fruktan hos en befolkning eller befolkningsgrupp eller att försöka destabilisera grundläggande funktioner i samhället.
Slumpens offer
Andra debattörer har haft svårt att se skillnad på skolattacken förra veckan och dådet på Ikea i Västerås i augusti. En 36-årig man är åtalad för mord misstänkt för att ha knivdödat två för honom helt okända människor, en 55-årig kvinna och hennes 28-årige son. 36-åringen hade dagen innan fått ett negativt asylbesked och skulle avvisas.
Enligt vice chefsåklagare Eva Morén fanns inte hatbrottsmotivet i utredningen av Ikeamorden.
– Inget i vårt ärende talar för att den misstänkte har gått efter hudfärg utan det handlar snarast om slumpmässigt valda offer. I Trollhättan har man hittat uppgifter som tyder på att han var direkt ute efter att döda personer med utländsk härkomst, säger hon till TT.
Terroristbrott
När någon begår en gärning som allvarligt kan skada en stat eller en mellanstatlig organisation (objektivt rekvisit).
Dessutom ska vissa särskilda syften (subjektiva rekvisit) finnas: Injaga allvarlig fruktan hos en befolkning eller en befolkningsgrupp. Tvinga offentliga organ, till exempel en regering, att fatta ett visst beslut. Allvarligt destabilisera eller förstöra grundläggande politiska, konstitutionella, ekonomiska eller sociala strukturer i en stat eller i en mellanstatlig organisation.
Avser gärningar som mord, dråp, grov misshandel, människorov, mordbrand, allmänfarlig ödeläggelse, sabotage, kapning samt spridande av gift eller smitta. Bestraffas normalt med fängelse 4-18 år.
Infört i svensk lagstiftning 1 juli 2003 genom lagen om straff för terroristbrott efter ett rambeslut i EU 2002.
Källa: Nationalencyklopedin
Så arbetar vi
SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.