Bolidens framfart syntes även i Norge/Eric Stemples Foto: Norsk meteornettverk/Uppsala universitet

Smällar och bländade ljus – det händer när boliden lyser upp himlen

Uppdaterad
Publicerad

En krock i yttre rymden är början på den hypersnabba färd som slutar med ett starkt ljus och höga smällar någonstans på jorden. Ungefär så kan man beskriva en bolids färd, något som många i Västsverige fick uppleva på lördagskvällen.

– Det här sker uppskattningsvis runt tio gånger per år i Sverige, säger astronomen Eric Stempels.

Polisen i Västsverige fick ta emot många oroliga samtal efter att åtminstone två höga smällar hört i området. Samtidigt syntes ett kraftigt ljusfenomen på himlen.

Händelsen skapade säkert oros hos vissa, men incidenten hade inget med kriminalitet eller en olycka att göra.  I stället handlar det av allt att döma om en meteorit, närmare bestämt en bolid, säger Eric Stemples, som arbetar vid Uppsala universitets institution för fysik och astronomi.

Resan mot jorden inleds med en krock mellan två meteorer i någonstans i vårt solsystem, exempelvis i närheten av Mars eller Venus. Kollisionen innebär att metoren når en hastighet mellan 10 och 70 kilometer – i sekunden. När meteoren tar sig in i atmosfären sker en inbromsning som blir allt kraftigare i takt med att luftdensiteten blir tätare.

Den våldsamma inbromsningen innebär att luften värms upp, vilket i sin tur smälter stenens yta och splittrar meteoren i mindre delar.

– Och det är på vis själva ljusfenomenet uppstår. Samtidigt skapas en ljudvåg som innebär en hög smäll, det är därför polisen blir nedringda av samtal.

Enligt Eric Stempels drabbas Sverige av meteorer av den här sorten omkring tio gånger per år.

– Men för det mesta sker det i områden som är glesbefolkade och därför är det ingen som märker det.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer