Foto: SVT/TTVisa alla (2)
Visa alla (2)

Stor skillnad i livslängd i Göteborg

Uppdaterad
Publicerad

De senaste tjugo åren har klyftorna ökat kraftigt i Göteborg och det speglar av sig i hur göteborgarna mår. Idag skiljer det lika mycket i livslängd mellan olika delar av Göteborg, som mellan Sverige och Nicaragua.

Det tar drygt femtio minuter att åka elvans spårvagn från Långedrag vid havet i väster till Bergsjön uppe på höjden i öster, men skillnaden i medellivslängd är desto större.

Vid ena änden i Långedrag lever män tills de är 83 år gamla och kvinnorna kan förvänta sig att fylla 85. I Bergsjön är medellivslängden 74 år för män och 79 för kvinnor. Nio års skillnad för män, sex för kvinnor.

Som en jämförelse skulle man kunna säga att för varje hållplats som spårvagnen passerar mellan Långedrag och Bergsjön blir livet tre månader kortare.

Livet påverkas av framtidstron

Åsa Lundquist är projektledare för rapporten Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg. Hon är inte särskilt förvånad.

– Det beror på skillnader i livsvillkor. Dels skillnader i utbildnings- och inkomstnivå, men medellivslängden påverkas också av vilka förutsättningar jag har att lyckas i Göteborg och vad jag har för framtidstro, säger hon.

Utsatta områden halkar efter

I ett år har Åsa Lundquist arbetat med att kartlägga staden för social resursförvaltnings räkning och skillnaderna mellan olika geografiska områden i Göteborg är stora. Jämför man till exempel medellivslängden mellan olika delar i Göteborg så är skillnaden alltså lika stor som mellan Sverige och Nicaragua. Men trots det menar Åsa Lundquist att det är än mer intressant att titta på skillnaden i hälsa mellan olika socioekonomiska grupper.

Skillnaderna i hälsa mellan olika socioekonomiska grupper staden kvarstår nämligen, även om faktorer som levnadsvanor och ursprung sorteras bort.

– Om jag har låg position och gör allt jag kan för att ha en god hälsa. Så har en person som står längre upp i samhällstrappan bättre hälsa än mig även om han röker, dricker och gör allt han kan för att inte ha en god hälsa. Så det är alltså något mer än vad jag kan påverka som enskild individ, säger Åsa Lundquist.

Men det är inte bara på medellivslängden som de ökade klyftorna syns. Sedan 1992 har gapet mellan rika och fattiga i Göteborg växt rejält. Det i sig kanske inte är speciellt anmärkningsvärt, men den ökande klyftan beror inte bara på att de rikaste har fått mer i plånboken. För samtidigt som medelinkomsten nästan har fördubblats i det område med högst medelinkomst Långedrag, så har den sjunkit med 10 000 kronor i det mest utsatta området som idag är Östra Bergsjön.

Skillnaderna ska minska

Och enligt Åsa Lundquist handlar det inte om något ”Robin Hood-arbete” att utjämna skillnaderna mellan invånarna i ett samhälle. Hon menar att alla göteborgare, inte bara enskilda grupper, skulle tjäna på minskade klyftor.

– Många internationella institutioner, Världsbanken, OECD och EU, lyfter de här frågorna nu, just för att man har förstått sambandet att samhällen med små skillnader fungerar mer effektivt och alla tjänar på det. Oberoende av vem jag är som person.

Med hjälp av Västnytts grafik kan du kolla hur det ser ut i din stadsdel.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Ojämlika levnadsvillkor i Göteborg

Mer i ämnet