I foten hos en blåmussla tillverkas ett limprotein som gör att musslan kan fästa på i stort sett vilket underlag som helst. Göteborgsföretaget Biopolymer Products har hittat ett sätt att utvinna proteinet, och kan på så sätt framställa ett lim som är oerhört starkt utan att vara miljöfarligt.
Vätskan som kommer ur blåmusselfötterna pressas ur. Lösningen som fyller behållaren kallas MAP, mussels adhesive protein. Processen sker i flera steg av filtrering till dess vätskan i stort sett bara innehåller den särskilda molekylen.
– Det exakta receptet är hemligt, vi tillsätter sedan ett antal ämnen för att styra limämnets reaktionsförmåga. Om det får kontakt med en yta så vill vi kunna styra när själva fastlimningsprocessen startar, säger Arne Frestad som är vd för företaget.
Sårläkning utan stygn
När musslorna har skördats på limmet så öppnar sig vitt skilda användningsområden, som alla går ut på att musselproteinet – i ett skikt som är tjockt som en eller ett par atomer, har förmågan att fastna på saker. Ett sätt att använda limmet är sårläkning.
– Musselmolekylerna fäster på biologiskt material, och det har visat sig att ett tunt lager på en sårskada gör att såret kan läka utan att det behöver sys. Ärrbildningen blir begränsad, och limmet behöver inte avlägsnas utan upptas efter något dygn av kroppen. Ungefär som om du hade ätit en mussla, konstaterar Arne Frestad.
Effektiv rostskyddsbekämpning
Ett annat tillämpningsområde är rostskydd. Om stål behandlas med ett mycket tunt – så kallat nanolager – av medlet så har det visat sig utgöra ett effektivt skydd mot rost. Den forskningen görs tillsammans med forskare på det kinesiska universitetet i Xiamen, och på KTH i Stockholm. Där är det Jinshan Pan, professor i yt- och korrosionsvetenskap, som håller i testerna.
– När man tillämpar medlet som rostskydd på en metallisk yta så sker en kemisk reaktion. Skiktet blir starkare och tätare. Därför har mussellimmet enorm potential inom industrin.
De största användningsområdena spår Jinshan blir fartyg, flygplan, broar och pipelines som riskerar att förstöras av rostangrepp.
300 kilo blir 1 gram
För att tillverka 1 gram musselprotein går det åt ungefär 300 kilo musslor, men eftersom limlagret är så tunt så räcker det enda grammet till för att täcka cirka 1 000 kvadratmeter stålyta som ska rostskyddas.
I laboratoriet på Sahlgrenska Science park i Göteborg tillverkas i dagsläget MAP så att det räcker till 15 000 kvadratmeter. Arne Frestad igen:
– I dag köper vi musslor som skördats i Mollösund. Om det här växer i framtiden, vilket vi ju hoppas, så kommer det att krävas mycket större kvantiteter, och då hoppas vi att musselodlarna är redo.
Något år kvar till lansering
Forskningen kring mussellimmet har pågått i ett antal år, och än så länge finns inga produkter att köpa i handeln. Arne Frestad tror dock att tidpunkten närmar sig. Man har blnd annat initierat ett samarbete med ett indiskt läkemedelsföretag.
I en eventuellt storskalig produktion hoppas han att även resten av musslan kan komma till användning.
– Ja, det enda vi behöver är ju foten på musslan. Den kan avlägsnas utan att resten behöver gå till spillo. Djurfoder är ett användningsområde. Musslan blir ju inte dålig så du skulle kunna äta upp den själv.