Foto: SVT

Utskällda Hjärntorget kvar – men dess framtid utreds

Uppdaterad
Publicerad

Lärplattformen Hjärntorget som används av pedagoger, elever och föräldrar i Göteborgs kommun har kritiserats sedan det infördes. Men enligt kommunens digitaliseringschef kan systemet inte bara avvecklas. Istället pågår en långdragen utredning om plattformens framtid.

Hjärntorget infördes 2010 för kommunikationen mellan lärare, elever och föräldrar. Men systemet har fått få fans. Svåranvänt, krångligt och tidskrävande har istället varit många användares dom.

– Speciellt appen gör mig galen, jag tycker att den fungerar jättedåligt för sjukanmälningar, säger Emelie Jonsson, som har barn i årskurs 4.

 Även Stadsrevisionen har utdelat skarp kritik när det visade sig att systemet brast när det gällde hanteringen av känsliga personuppgifter. Liberalerna började 2016 att driva frågan om att byta system. Men när stadsdelsförvaltningarna fått säga sitt beslutades att det skulle utredas och förbättras.

– Det finns inget beslut om att Hjärntorget ska skrotas men vi håller på att titta på vad som ska göras. Vissa delar försvinner kanske medan andra blir kvar, säger Göteborgs stads digitaliseringschef Per Wikström.

”Inget man byter i en handvändning”

Per Wikström har haft sin tjänst sedan i somras och tycker själv att Hjärntorget, som har ca 100 000 användare, ”har stor förbättringspotential”.

– Framförallt när det gäller gränssnittet för den del som används av vårdnadshavare. Jag har också barn i skolan och har man inte pratat med deras mentorer är det lurigt att veta var man ska hitta informationen, säger han.

Det här systemet har fått så oerhört mycket kritik genom åren, varför skaffar kommunen inte ett nytt?

– Det här är väldigt komplext. Det är ett utskällt system, ja, men samtidigt finns det också många som tycker att det fungerar, och det är inget man byter ut i en handvändning, säger han.

Utveckla eller avveckla

Per Wikström berättar att kommunen nu är inne i andra skedet av en trestegsprocess med noggranna målgruppsundersökningar för att utreda vilka delar som bör få finnas kvar. Beroende på resultaten blir steg tre sedan att göra om systemet eller avveckla det och upphandla ett nytt. Det arbetet tros kunna börja i höst.

Politiker vill ha en snabbare process

Monica Beiring (M) är ordförande i nämnden för Intraservice och tycker att processen tagit för lång tid. Hon säger att hon ska ta upp frågan för att snabba på utredningen.

– Det är inte acceptabelt och något vi måste prioritera. Vi måste ha ett system som är användarvänligt både utifrån ett föräldraperspektiv och ett pedagogperspektiv. Där har Hjärntorget inte varit tillfredsställande.

Fakta: Plattformar i andra kommuner

• Trollhättan: Bytte 2015 från Unikum till Itslearning, som används inom förskola, fritidshem och grundskola samt inom ramen för Kunskapsförbundet Väst inom Gymnasie och vuxenutbildning. Enligt Informations- och kommunikationsteknikstrateg Jonas Berling ungerar det i stort sett bra, men föräldrarna är inte nöjda med appens begränsningar jämfört med att logga in på datorn.

• Borås: Använder sedan 2010 Ping Pong (som har samma grund som Hjärntorget) från förskolan upp till gymnasiet/vuxentbildningen, Har dock ett separat system för frånvaro och betyg. Är relativt nöjda, enligt IT–ansvarig Peder Reinholdsson.

• Kungälv: Unikum, togs i bruk september 2017. Används av förskola, grundskola och fritids, samt särgymnasiet för kommunikation med vårdnadshavare/elever. G-Suite används också för kommunikation med elever i grundskola. O365/Teams används för gymnasiet och vux. Enligt Kungälvs sektorchef Dennis Reinhold pågår införandet av Unikum fortfarande, men hittills är de nöjda.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.