Det handlar om att barnen får för stora mängder välling av sina föräldrar. Detta visar en ny studie som Sahlgrenska akademin gjort i samarbete med barnhälsovården i Halland. Hos de barn som i stället fick gröt eller puré såg forskarna inte samma risk.
Inkomst och utbildning är faktorer
I sin studie säger forskaren Gerd Almqvist-Tangen att de som tidigt går över till nappflaska ofta har låg inkomst och låg utbildning.
Hon säger att instruktionerna på vällingpaketen och mjölkersättningen inte är helt lätta att läsa, och att det är en pedagogisk utmaning för BVC, hälso och sjukvården att nå ut med rätt information.
– Det här handlar inte om att mammor ska amma för alla mammor varken kan eller vill amma. Utan det här handlar om att ge alla det stöd som behövs, säger Gerd Almqvist-Tangen, forskaren bakom studien.
Stora volymer
Framför allt handlar det om att barnen fått för stora volymer välling. Flera av barnen som deltagit i studien matades med fyra till fem flaskor välling per dygn.
— Föräldrarna ger barnen en flaska välling när de är lite griniga, och så ytterligare en flaska på kvällen och återigen när de vaknar om natten. Det är för mycket, säger Gerd Almqvist-Tangen.
Problematiken tror hon ligger i att många föräldrar inte uppfattar välling som en måltid utan någonting de kan ge barnet lite då och då. Hon rekommenderar i stället att vällingen byts ut mot gröt eller puré.
— Gröt och välling är snarlika produkter men eftersom gröt är fast föda ger det barnet en bättre mättnadskänsla än välling, säger hon.
Andrea Mikkelsen, dietist, och doktorand vid Sahlgrenska akademin håller med.
— Välling är väldigt bra mat, men det är svårt att kontrollera intaget vid flaskmatning. Vid amning anpassas produktionen efter barnets behov på ett annat sätt. Däremot tycker jag det är viktigt att komma ihåg att välling är djupt rotat i den svenska barnmatkulturen, säger Mikkelsen.
Sex månaders amning rekommenderas
Att amma det första halvåret är det råd som nyblivna mammor idag får i första hand. Forskaren bakom studien ser att många halländska barn som matats med nappflaska får för mycket mat och är överviktiga och hon menar att kostråden om hur mycket och vad man ska ge bör anpassas till fler.
2.666 barn har i studien följts under åtta år.