Tomas Malmin, rektor i Trollhättan vill satsa mer på elevhälsa Foto: SVT/Privat

Rektor om positiva skolresultaten: ”Frukten av flera års arbete”

Uppdaterad
Publicerad

Nya siffror visar en uppåtgående trend på våra svenska skolor. Allt fler elever presterar bättre och vi ligger återigen över snittet för övriga OECD-länder. Matematik är det ämnet som tveklöst haft den största förbättringen, vilket rektorerna i Västsverige inte tycker är en slump när SVT Nyheter Väst gör en rundringning.

2012 slog Sverige bottenrekord i flera kunskapsområden på skolorna i landet. Sedan dess har resultaten vänt uppåt, och idag kom beskedet att resultaten fortsatt öka sedan den förra mätningen, och de svenska skolorna ligger återigen över de övriga OECD-ländernas genomsnitt. Matematik är ämnet som förbättrats mest, vilket många rektorer i Västsverige inte ser som en slump.

– Vi har gjort riktade insatser i just matematik, och vi ser att det har gett resultat över tid, säger Robert Olsson som är rektor på Rådaskolan i Mellerud.

– I ett tidigt skede bestämde vi oss för att ge extra stöd i matematik för samtliga elever. Men vi är också en rätt stabil skola med lärare som stannar kvar vilket så klart har hjälpt oss, säger Synneve Åberg som är rektor på Högelidsskolan i Mariestad.

”Resultaten är också beroende av nedskärningar”

Även Engelbrektsskolan i Borås har gjort särskilda insatser för att öka matematikkunskaperna hos sina elever, men också läsförståelse som är ett av de ämnena som skiljer sig mest hos hög- och lågpresterande elever. Och att skillnaderna ökar mellan eleverna tror Bosse Leskinen, rektor på Engelbrektsskolan, kan bero mycket på nyanlända elever.

– Har vi samma elever i samma klasser under hela högstadiet så får vi ofta bättre resultat. Kommer det nya elever in i klasserna är det svårare att uppnå. Men vi har fördelen att vi har kunnat ha samma lärare under en lång tid, säger Bosse Leskinen.

Han tror även att det finns fler orsaker till hur eleverna presterar.

– Vi ser också att resultaten är beroende av nedskärningar. Vi levde under väldigt jobbiga omständigheter för tre år sedan, då hade vi knappt en lärare i varje klassrum. Det är klart att det har betydelse. Fram till 2019 har det blivit bättre, men med det nya budgetåret så börjar det igen. Det är de svagaste som blir drabbade. De högpresterande klarar sig, fortsätter Bosse Leskinen.

Elevhälsoteamen är viktiga

Sara Högberg, som är biträdande rektor på Sommarhemsskolan sedan ett par månader tillbaka, tror att skolornas elevhälsoteam är en viktig del för att minska gapet mellan de låg- och högpresterande eleverna.

– Elevhälsoteamen kan bevaka eleverna och hur det går för dem och på så sätt se vilka insatser som behövs för att hjälpa dem utvecklas.

Även rektorn på Stavreskolan i Trollhättan, Tomas Malmin, tror att elevhälsoteamen har en viktig roll för att gapet ska minska.

– I dag finns det barn som inte mår bra och inte trivs i skolan, det påverkar såklart deras resultat. Jag tror det behövs mer resurser för att hjälpa de eleverna.

Tog hjälp av universitet

Tomas Malmin berättar att de i Trollhättan har satt in flera insatser på att förbättra resultaten lokalt sedan 2012 då resultaten var under genomsnittet. Något som nu visar sig ha fungerat.

– Jag tror det är frukten av flera års systematiskt arbete, som nu ger resultat. I Trollhättan har vi arbetat tillsammans med Karlstad universitet för att utvärdera vad vi behöver göra lokalt på skolorna och i varje klassrum. Det tror jag har gett resultat nu.

11,1 procent exkluderade från Pisa

Visa

I Pisa 2018 var 11,1 procent av de svenska eleverna exkluderade från att delta studien

Snittet för OECD-länderna ligger på 4,0 procent.

För att exkluderas från studien ska eleven uppfylla ett av följande kriterier:

• Har inte svenska som modersmål

• Har begränsade kunskaper i svenska

• Har fått mindre än 1 års undervisning i svenska

I Pisa-rapporten 2018 motiverar Skolverket den ökade graden av exkludering med att det i ”huvudsak beror på en ökad andel elever med begränsad erfarenhet av svenska språket” och att  detta är ”på grund av de migrationsströmmar som den stora flyktingkrisen 2015 gav upphov till och som syns i statistiken över nyanlända i svensk skola.”

OECD har med anledning av detta bedömt den svenska graden av exkludering som acceptabel trots att den överstiger 5 procent.

Källa: PISA 2018, Skolverket

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer