Västerbotten

Foto: Mikael Assmundsson/SVT

1100 kurvor i länet är felutformade

Uppdaterad
Publicerad

1100 kurvor i Västerbottens län är felutformade. Det visar en granskning som SVT Nyheter och Uppdrag granskning gjort. Det handlar om fel som i kombination med till exempel hög hastighet kan öka olycksrisken.

Att ta en kurva i för hög hastighet kan innebära problem. 1100 kurvor i länet är felutformade enligt en granskning som SVT Nyheter och Uppdrag granskning gjort. Olycksrisken är större i dessa, än i kurvor som inte har samma problem. 

Det handlar om något som kallas sidofriktionsproblem. Kombinationen av hur skarp kurvan är och hur mycket vägen lutar i sidled gör att det är svårt att hålla bilen kvar på vägen i den hastighet som gäller på vägsträckan.

– I Västerbottens län finns mest väg i hela landet, men man får minst pengar så vägarna är väldigt eftersatta, säger Kjell Jonsson på Motormännen i Västerbotten.

Jämfört med grannlänen är det nära dubbelt så många kurvor i Västerbotten som är felutformade – Västernorrland (563), Jämtland (488) och Norrbotten (575).

Nya vägar byggs annorlunda

Kjell Jonsson har nyss testkört länets vägar och vittnar om att många trafikanter kör alldeles för fort. I kombination med en dåligt utformad väg ökar risken för att olyckan ska vara framme.

Det är Trafikverket som ansvarar för skötsel och underhåll av det statliga vägnätet. Enligt myndigheten byggs nya vägar på ett annat sätt än tidigare och har då inte samma problem med kurvorna.

Att fixa de befintligt felutformade kurvorna är inget som prioriteras. Istället prioriteras att till exempel bygga mötesfria vägar och andra insatser för att förhindra svåra olyckor. Trafikanter på äldre vägavsnitt förväntas istället anpassa hastigheten.

– I det gamla vägnätet... den hastighetsgräns som sitter där är en maxnivå. Det är inte så att du kan köra samma hastighet där på raksträcka som i kurva, säger Maria Krafft, måldirektör på Trafikverket.

SVT testkör länsväg 554: ”Känns inte bra”

Länsväg 554 mellan Vännäsby och Umeå som går över Överboda, Sörfors och Klabböle är nära tre mil lång och kantas av många felutformade kurvor. Håller man den uppskyltade hastigheten finns en risk att man kör av vägen.

– Det känns inte bra, säger Kjell Jonsson på Motormännen när vi testkör vägens kurvor i den skyltade hastigheten.

Se i klippet ovan när vi testkör vägen.

Fakta om undersökningen

Hur har vi gjort?

Vi har först valt ut de vägar i Sverige där det skett minst fem olyckor de senaste fem åren. Det blev 950 vägar. På dessa vägar har vi valt ut vägavsnitt där hastigheten är 70 km/h eller mer och där det inte finns några mitträcken eller annan mittseparation. Trafikverket samlar in data på varje statlig väg genom att låta en mätbil köra runt på vägarna. Denna data hamnar i en öppen databas som vi har använt – och för våra utvalda vägar har vi laddat ner data, som exempelvis radie på kurvor, vägens lutning i sidled (tvärfall) och vilken hastighet som är tillåten på vägen.

Att en kurva är felutformad – vad betyder det?

När vi pratar om felutformade kurvor innefattar det tre variabler: Hastigheten, hur skarp kurvan är och hur mycket vägen lutar i sidled, s.k. tvärfall. Vi har använt en matematisk formel, som används av Trafikverket när man bygger nya vägar, för att räkna på det som experterna kallar för sidofriktionsbehovet – den kraft som behövs för att hålla bilen kvar på vägen.

Vi kallar en kurva för felutformad i det fall då sidofriktionsbehovet i vår uträkning hamnar utanför gränsvärdet om en bil kör i den hastighet som är satt på vägen.

Orsakar de felutformade kurvorna olyckor?

Det finns många olika orsaker till trafikolyckor, alltifrån halt väglag till älgar eller berusade trafikanter och vi har inte tillgång till data som gör att vi kan fastställa någon orsak. I vårt material ser vi dock en större andel olyckor i kurvor med sidofriktionsproblem jämfört med kurvor som inte har det. Vi ser samma överrepresentation, hur vi än räknar detta, väg för väg, kurva för kurva eller uppdelat på hastigheter. Men, eftersom olyckor kan ha många orsaker och dessutom sker det förhållandevis få olyckor jämfört med det stora antalet vägar är inte vår överrepresentation statistiskt säkerställd.  

En längre metodbeskrivning finns här.

Relaterat

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.