Fyra forskningsprojekt i Umeå får tillsammans drygt 115 miljoner kronor från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse de närmaste åren. Anslagen är dom största någonsin till den medicinska forskningen vid Umeå universitet.
Inom medicinska fakulteten är det är forskningen om ALS, diabetes och cancer – med fokus på prostatacancer – som uppmärksammas. Dessutom går anslag i samma storleksordning till en forskargrupp vid Umeå Plant Science Centre, som försöker ta reda på hur växtceller finner sin form.
Projekten som får pengar har lyfts fram av en internationell utvärderingsgrupp, och anses ligga i fronten av forskningen i världen inom respektive område.
Sällsynt situation
– I Umeå har vi forskat om ALS i 20 år, och det är första gången vi får ett anslag av en sådan storlek att vi i princip kan forska fritt. Tidigare har vi varit väldigt begränsade i vilka experiment vi kan göra och hur länge vi kan göra dem, för anslagen har varit en begränsande faktor i både storlek och tid, säger Peter Andersen, professor och ALS-forskare.
– Det här anslaget – för vår del 35 miljoner på fem år – betyder att vi kan planera långsiktigt. Det är en situation som att ytterst sällsynt för forskare.
Vill hindra cancer att sprida sig
Utöver ALS handlar det på det medicinska området om anslag i liknande storleksordning till forskning kring cancer med fokus på prostatacancer. Marene Landström, professor vid institutionen för medicinsk biovetenskap:
– Vi vill hindra att cancerceller sprider sig till andra organ i kroppen, för det är oftast det som dödar en patient. Vi hoppas att vi kan etablera en ny sorts cancerläkemedel med våra studier.
– Nu kan vi göra de försök vi drömt om, vi kan testa våra hypoteser, vi kan titta på testmaterial tillsammans med andra cancerforskare här i Umeå. Så vi har stora förhoppningar om att vi kan göra något riktigt bra, säger Marene Landström, som med sin forskargrupp bland annat försöker utveckla så kallade biomarkörer som kan avslöja om en cancer är aggressiv eller ofarlig.
Testar helt ny idé
Helena Edlund, professor vid Umeå centrum för molekylär medicin, har i många år forskat kring diabetes. Hennes anslag ska gå till ett nytt spår inom det området – hur de insulinproducerande cellerna påverkas av ålder och fetma, och om det går att återställa en sviktande process i dessa celler så att diabetes kan undvikas.
– Det är ett högriskprojekt, en helt ny frågeställning som vi har identifierat. Vi har en bra idé som vi vill testa, och nu har vi fått förmånen att kunna göra det fullt ut för att vi har tillräcklig finansiering, säger Helena Edlund.
Kvalitetsstämpel för Umeå
Och dagens besked handlar inte enbart om pengar. I forskarvärlden följer mycket prestige med såna här anslag, och det har stor betydelse för forskningen i Umeå.
– Det här är bland de anslag som är svårast att få för svenska forskare. Konkurrensen är extremt hård, och att så mycket av pengarna hamnar i Umeå är en väldigt viktig kvalitetsstämpel, menar Anders Bergh, professor och chef för medicinska fakulteten vid Umeå universitet och själv cancerforskare.
– Nu gäller det att utbilda nya, unga forskare som kan ta vid, för det är i de riktigt framgångsrika miljöerna det kan ske. Och det är enda sättet att hålla liv i framgången och expandera, säger Anders Bergh.