Invasiva arter riskerar att slå ut naturligt förekommande djur och växter.
Åtta invasiva arter som inte bör finnas i Västerbotten
UppdateradPublicerad
Växter och djur som inte hör hemma i vår natur kan ställa till stora problem. I Västerbottens län finns i dagsläget åtta arter som EU klassat som invasiva. De har fått fäste här i takt med att klimatet blivit varmare.
– Det här med invasiva arter har inte ens varit uppe för diskussion här tidigare. Man har trott att de inte kan växa i vår nordliga odlingsgräns, men så kommer de här mildare vintrarna och då börjar det hända saker, säger Malin König på Länsstyrelsen Västerbotten.
Främmande invasiva arter, både djur och växter, finns det flera av i länet. En av dem är bisamråttan, som ökat kraftigt i Umeå de sista åren.
Här listar vi de åtta arter som EU klassat som invasiva och som fått fäste i Västerbottens län. Eftersom de finns på EU:s lista är de förbjudna att importera, sälja, odla, transportera, använda, byta och sätta ut i naturen.
Bisam
Bisamråttan orsakar förändringar i sammansättningen av vegetationen i sjöar och vattendrag,
vilket påverkar fågelliv, fisk samt ryggradslösa djur som lever i vatten. Fångar och äter musslor och kräftor. Bisam har bidragit till utrotning av flodpärlmussla i Luxemburg. Grävande och byggandet av hyddor underminerar vägbankar, strandbrinkar och fördämningar. Kan också orsaka skador på jordbruksgrödor. Hör hemma i Nordamerika. Får jagas året runt. Källa: Naturvårdsverket. Foto: Robin Loznak/TT
Jättebalsamin
Jättebalsaminen pekas ut som en av de mest problematiska invasiva främmande arterna i Sverige, bland annat för att den är etablerad i stora delar av landet, bildar stora bestånd och har möjlighet till långväga spridning. Genom att jättebalsamin bildar täta bestånd konkurrerar den med andra växter om plats och solljus. Den konkurrerar även med de naturligt förekommande växtarterna om pollinatörer, till exempel bin. Källa: Naturvårdsverket. Foto: SVT
Jätteloka
Jättelokan påverkar den biologiska mångfalden negativt då den snabbt breder ut sig och kväver övrig vegetation. Framförallt örter påverkas negativt då upp till 80 procent av solljuset absorberas av jättelokorna. Jättelokan utgör även en hälsorisk då växtsaften hos arten i kombination med solljus skapar skador i form av blåsor och sår på huden. Effekterna av kontakt med ämnet kan sitta i flera år efter och det är inte ovanligt att kroppsdelar som blivit utsatta för reaktionen är känsliga för solljus lång tid efter skadan. Källa: Naturvårdsverket. Foto: David Magnusson/SvD/TT
Kinesisk ullhandskrabba
Kinesisk ullhandskrabba. En av världens mest invasiva arter med naturlig utbredning i Asien. Ullhandskrabban har påträffats i svenska hamnar, älvar och sjöar flera gånger genom åren. Den kan orsaka skador för fiske och vattenbruk, genom att förstöra redskap och ta fångst. Den sprider parasiter och kan bära på kräftpest. Eftersom den ännu inte kan sprida sig i Sverige förs den troligtvis hit återkommande i fartygens ballastvatten. Källa: Naturvårdsverket. Foto: Christian Fischer/Wikimediacommons
Mårdhund
Mårdhunden är allätare och kan allvarligt skada eller lokalt utrota populationer av amfibier och markhäckande fåglar. Den kan sprida smittämnen till människor och djur (t.ex. rabies och rävens dvärgbandmask). Källa: Naturvårdsverket. Foto: Fritz Schibli/TT
Signalkräfta
På 1960-talet planterades den amerikanska signalkräftan in i svenska sjöar. Då visste man inte att den ofta bär på en typ av kräftpest som tar kål på de inhemska arterna. Den svenska flodkräftan har av flera anledningar minskat med 97 procent de senaste hundra åren och är nu klassificerad som akut hotad.
Smal vattenpest
Smal vattenpest används som prydnadsväxt i akvarier och dammar, och kan växa i täta bestånd om den oavsiktligt sprids vidare till sjöar och vattendrag. De tar plats och hindrar solljuset att tränga ned i vattnet vilket påverkar livsbetingelser för andra växter. Det kan även förändra miljön för djurlivet. Dels på ett positivt sätt genom att den blir föda åt till exempel betande sjöfågel och fungerar som skydd för yngel, men även negativt genom att skrymmande massor av smal vattenpest kan ödelägga habitat för djur som kräftor och fisk. Källa: Havs- och vattenmyndigheten. Foto: Fice/Creative Commons
Tromsöloka
Tromsöloka är snarlik den invasiva jättelokan. De flesta ser ingen skillnad på växterna, som blir två till tre meter höga med hundkexliknande blommor. Växtsaften är giftig och i kombination med solljus kan den orsaka allvarliga brännskador på huden.
Tromsöloka och jätteloka bildar stora, täta bestånd som helt konkurrerar ut den naturliga växtligheten, vilket påverkar insekter och andra djur i närmiljön. Foto: SVT
Andra invasiva arter
Det finns även andra invasiva arter i landet som inte omfattas av EU:s regelverk, men som ändå kan orsaka allvarlig skada på våra ekosystem. Några exempel är mink, mördarsnigel, och lupiner.
– Än så länge är vi fria från invasiva fåglar, men i södra Sverige finns de och sannolikheten är stor att de kommer att röra sig uppåt, säger Malin König på länsstyrelsen.
Främmande arter är djur, växter eller svampar som tagit sig till Sverige med hjälp av människan. Några av dem trivs för bra i sin nya miljö. De kan öka kraftigt och på så sätt påverka den biologiska mångfalden. Sådana arter brukar kallas invasiva främmande arter eller invasiva arter.
De kan skada arter och ekosystemet och ha negativa effekter på jord- och skogsbruk. Invasiva främmande arter kan även orsaka ekonomisk skada eller påverka hälsan hos djur och människor negativt.
Invasiva främmande arter i Sverige
Problemen med invasiva främmande arter i Sverige ökar i takt med att vi blir fler människor, och att vi reser mer. Vi har också en ökad världshandel där vi både medvetet och omedvetet flyttar arter mellan ekosystem.
I Sveriges natur finns idag över 2000 främmande arter och drygt 400 av dessa räknas som invasiva. Många av dessa, till exempel spansk skogssnigel, jätteloka, parkslide och vresros orsakar redan nu stora skador och kostnader i form av årlig bekämpning.
Invasiva arter på EU-listan
Det finns just nu 66 arter på EU-förteckningen över invasiva främmande arter, vilka inte får introduceras i landet, spridas i naturen eller gynnas att bli fler.
Det är också förbjudet att sälja, byta och importera dessa arter.
Tjugo av de EU-listade arterna finns eller har förekommit i Sverige.
SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.
