• Viktigt meddelande:

    Det är en kraftig brand i ett radhus i Stenby i Eskilstuna, med kraftig rökutveckling som följd. Räddningsledaren uppmanar alla i området att gå inomhus och stänga dörrar, fönster och ventilation. Läs mer

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Hör om fler erfarenheter från läkarprogrammet i klippet. Foto: SVTVisa alla (2)
Visa alla (2)

Avhandling visar på sexism och rasism på läkarlinjen i Umeå

Uppdaterad
Publicerad

I en ny avhandling beskrivs hur rasism och sexism finns både under och över ytan på läkarprogrammet vid Umeå universitet. Utlandsfödda kvinnor upplever sig extra utsatta.

I avhandlingen ”Är det bara jag?” framkommer hur kvinnor och minoritetsstudenter återkommande möter stereotypa föreställningar, diskriminerande behandling och nedlåtande jargong från handledare, personal, patienter och medstudenter.

Så här berättar en före detta kvinnlig läkarstuderande om en händelse från sin praktik:

”Inne på läkarexpeditionen räknade den manlige överläkaren upp sina favoriter bland de yngre AT-läkarna: ’Helena är smartast, men Anna är snyggast – så hon är min favorit.'”

– Bilden av Sverige som jämlikt gör det svårt att identifiera diskriminering. Sexism och rasism ses gärna som avsiktliga handlingar som begås av omoraliska individer. En välutbildad person, till exempel en handledare som inte definierar sig som kvinnofientlig eller rasist, anses inte kunna handla sexistiskt eller rasistiskt. Detta fokus på individens avsikter döljer diskrimineringens strukturella natur, säger läkarstudenten Emelie Kristoffersson som gjort avhandlingen.

Utlandsfödda kvinnor extra utsatta

Många av de intervjuade beskriver motstridiga känslor av sina upplevelser. Ett flertal upplevde rasism och sexism i vissa situationer men samtidigt också att utbildningen i stort präglades av jämställdhet och jämlikhet.

Läkarstudenter med utomeuropeisk bakgrund upplever ibland sig dubbelt utsatta. I avhandlingen finns flera exempel på att både lärare, läkare och patienter uttryckt sig fördomsfullt eller rasistiskt.

Emelie Kristoffersson menar att resultaten visar på ett behov av att förse studenter, handledare och lärare med en teoretisk förståelse av strukturell och vardaglig sexism och rasism, och uppmuntra dem till kritisk självreflektion kring sin roll i upprätthållandet av dessa maktrelationer.

– Det är viktigt att frångå synen på sexism och rasism som något som endast utövas av några få individer. Istället bör sådan diskriminering betraktas som något som återskapas av oss alla – medvetet och omedvetet, menar Emelie Kristoffersson.

Läkarutbildningens programdirektör Magnus Hultin välkomnar avhandlingen.

– Det är vår uppgift att se till att sånt här inte upprepas, säger han.

I klippet ovan hör du mer om avhandlingen ”Är det bara jag?” men också om erfarenheter från läkarstudenten Ebba som går tredje året på läkarprogrammet.

SVT rapporterade · Har du erfarenhet av sexism eller rasism på din utbildning?

Tack för alla kommentarer och delade erfarenheter, nu stänger vi chatten för denna gång!

SVT · Elias Liljeström

I en ny avhandling beskrivs hur rasism och sexism finns både under och över ytan på läkarprogrammet vid Umeå universitet. I avhandlingen finns flera exempel där lärare, läkare och patienter uttryckt sig fördomsfullt eller rasistiskt.

Har du erfarenhet av sexism eller rasism på din utbildning? Dela med dig i vår chatt. Det går bra att vara anonym.

Kom ihåg att svara på frågan. Peka inte ut särskilda personer, utbildningar eller lärosäten. Sådana inlägg redigeras eller raderas.

SVT · Mikael Assmundsson

Det har varit en artikelserie om sexuella trakasserier på min arbetsplats i Västerbottens-Kuriren. Det är tydligt att man från institutionsledningens sida inte ser det här som ett "verkligt" problem utan någonting som anställda får leva med.

Johan

Inte konstigt att kvinnliga läkare misstas för sjuksköterskor, då kvinnor är i absolut majoritet i yrkesgruppen! Har absolut ingen erfarenhet av sexism eller rasism i utbildningarna jag har. Däremot finns inkompetenta handledare av båda könen!

Maria

Känner igen mycket av det som Göran skriver. Det blir väldigt lätt så i likriktade grupper. När man inte möter människor som är olika en själva så börjar man lätt tänka att de är annorlunda och onda. Upplever ofta att tex grupper av kvinnor som debatterar sexuella kränkningar utpekar män som förövare, uttrycker sig i stil med "alla män" och och vägrar försöka se på sakerna ur ett manligt perspektiv.

Leo

Rassism och sexism går nästan aldrig att bevisa. Man skyller som vanlig oå andra saker. Var i en universitetsgrupp i Norra Sverige där dom få kvinnorna som fantes var helt tysta, bara männen pratade. Ca 30 mänliga professorer och något som en och halv kvinlig professor anställld. Ju vårt ämne är ju mansdominerad bara. När jag som utländinsk kvinna ställde många frågor var jag snabbt bara irriterande märkte jag. En man fick alla svar och blev tagit på allvår också när den bara pratade jättemycket och var helt oinformerad. En gäst , en professor från Asien sade att dom var för snälla till den unga svenska mannen, han var ju blant annat speciellt hämtat inn för att stödja honom utan att han visste det kanske; han förstod inte. Jag var bara tyst. Efter en viss tid helt uten pepp mister man ju orken att si något emot totalt.

maria

På norrländskt universitet har jag upplevt klassicism. Jag har en grov norrländsk arbetar dialekt och har känt att det är det snarare än att jag är kvinna som gjort att lärare och studenter dumförklarat mig vid första mötet. När utbildningen gick över till engelska försvann den känslan direkt.

Kvinnlig Ingenjör

Män och kvinnor upplever jag särbehandlas på universitet. Många gånger har kraven på kvinnor varit högre på den utbildning jag pluggade i Umeå. Många män halvt lattjat sig igenom uppgifter och grupparbeten utan så mycket som en tillsägelse trots att kvinnliga elever uppmärksammade detta för lärare. Flera gånger fick kvinnor tillsägelser när de gjorde något ”fel” eller kunde ha gjort något annorlunda under en uppgift/redovisning men när en man på samma utbildning gjorde något liknande så sades det inget om detta. Detta pågick under hela utbildning och var oerhört tröttsamt.

Ronkel

När jag studerade Nordiska språk ritade läraren "negressläppar" (direkt citat) på tavlan och bad oss alla med lite brunare hud och hår att ställa oss upp och uttala "svenska ljud vi har svårt för" för resten av klassen. Bisarr upplevelse. Talade förstås med en förskräckt prefekt om detta, hon bad mig ha tålamod då läraren skulle gå i pension om några månader. Vilket jag förstås hade. Finns nog en generation oförbätterliga typer, både i universitet och samhället i stort.

En kvinna

Xenofobi, inte bara rasism. Som invandrare känner man ofta att ens åsikter och idéer inte är lika viktiga som svenskarnas. Det kommer uppenbarligen från arrogans, mer Jante behövs. Men det finns hopp, inte alla är som det!

Europastudentman

Avhandlingen baseras på en enkätundersökning och gruppintervjuer med kvinnliga och manliga läkarstudenter, samt individuella intervjuer med studenter tillhörande en kulturell eller etnisk minoritet. Datainsamlingarna genomfördes bland studenter på de kliniska terminerna 6 – 11 vid Umeå universitet under 2011 till 2018.

Totalt medverkade 18 studenter (10 kvinnor och 8 i män) i åldrarna 22 till 38 år i studien. Hälften av deltagarna var födda i Sverige av utlandsfödda föräldrar. Övriga kom till Sverige som flyktingar eller flyttade till Sverige som barn, tonåringar eller vuxna.

Emelie Kristoffersson arbetar som AT-läkare vid Norrlands universitetssjukhus och är doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, enheten för allmänmedicin samt knuten till Genusforskarskolan vid Umeå centrum för genusstudier.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer