Butiken inte viktig för glesbygden

Uppdaterad
Publicerad

Butiksnedläggningen har pågått sedan 1950-talet och kommer att fortsätta i ungefär samma takt. Men butikerna betyder inte mycket, vare sig för in- eller utflyttningen. Det säger Jan Amcoff, kulturgeograf på på Uppsala Universitet.

Butiksdöden började i och med bruttoprisreformen,  hävdar Amcoff. Därmed blev det priskonkurrens och då kunde de små butikerna inte hävda sig längre.

– Och jag tror att det är mycket svårt att stoppa utvecklingen, säger han. I så fall måste det inträffa något drastiskt – som att bensinpriset skjuter i höjden till exempel. Ett kraftfullt ekonomiskt statligt stöd till glesbygdsbutikerna kanske också skulle kunna bromsa utvecklingen.

Frågan är emellertid hur viktiga butikerna är för glesbygden.

– Inte viktiga alls, anser Amcoff. Butikerna har framför allt en social funktion. Man träffas och pratar. Och även om det finns en glesbygdsbutik så handlar många ändå sina varor i större butiker. Det beror på att man ofta jobbpendlar till större samhällen. Då passar man på att handla där.

– I våra studier hittar vi inte några samband mellan förekomsten av en glesbygedsbutik och in- eller utflyttning.

– Inte ens om vi korrigerar för barnfamiljer eller boende med eller utan bil  hittar vi någon inverkan av en glesbygdsbutik. Åtminstone inte ett par år efter en nedläggning. De som flyttar in räknar oftas att detta skall ske.

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.